Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 – av Jan G Ljungström

Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 10 juli 2003 

 Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

 Affisch från tiden innan branden.    

 

 

 Klickbar bild

Idag. Här med adress N Kopparslagargatan 12, låg Gävles första fasta biograf Olympia som totalförstördes vid en brand 1917. Biografhuset är sedan länge rivet.

 

  Klickbar bild

 

  Klickbar bild

Gävles första riktiga bio. Salongen tillhör med största sannolikhet Olympia med plats för 70 besökare. Fotot taget före ombyggnaden 1914.

 

I april 1917 utbröt en våldsam eldsvåda på Gävle­biografen Olympia vid Norra Kopparslagargatan 12. Mitt under pågående barnföreställning fattade plötsligt en filmrulle eld i biografens maskinrum och med hastigt förlopp spred den sig vidare i lokalerna. Tack vare en rådig biograf­vaktmästare och det korta avståndet mellan brand­stationen och biografen, kunde en brandkatastrof undvikas. Däremot blev biografens maskinist så svårt bränd att han senare avled.

 

 

I slutet av 1800-talet bör­jade kringresande filmförevisare resa runt i lan­det med sina ambulerande biografer. De hade sina föreställningar bland annat i godtemplarsalar, frikyrkolokaler och hotell. Några turnerade också med egna tält. Med den ökade filmproduktionen började snart fasta biograf­er etableras och redan i november 1905 öppnades Gävles första fasta biograf, Olympia. Filmen blev snabbt ett folknöje i landet och biografsalongerna var alltid välfyllda av besökare. Vad många inte visste var att biografen kunde bli rena dödsfällan för besök­arna, salongen kunde snabbt förvandlas till ett eldhav.

 

Orsaken till brandfaran var den biograffilm, all­mänt kallad nitratfilm, som började användas un­der 1900-talets första år.  Ni­tratfilmen, som var en bas av cellulosanitrat, var all­mänt använd för 35 mm biograffilm. Den var myck­et brandfarlig och instabil men hade så goda meka­niska och fotografiska egenskaper att den bi­behölls ända fram till bör­jan av 1950-talet. Genom åren inträffade en hel del biografbränder i Sverige, orsakade av antända nitratfilmer. Det var dock ett få­tal som krävde personska­dor och dödsoffer.

 

Olympia, som blev Sveri­ges tolfte fasta biograf, hade till en början 70 sitt­platser men utökades gan­ska snart till 121.Den popu­lära Gävlebiografen hade alltid en livlig publikfrekvens och så även på söndagseftermiddagen den 1 april 1917. Klockan var strax före tre när belys­ningen släcktes ner i Olym­pias salong. Precis när föreställningen skulle börja upptäckte biografens ma­skinist, Emanuel Lundin, att det slog gnistor från filmprojektorn. En gnista träffade den lättantändliga filmrullen som genast flammade upp.

 

I stället för att lämna den brinnande filmrullen i maskinrummet, tog Lun­din med sig rullen och sprang ut. Han hann dock inte många steg förrän den flammade upp, varpå han kastade rullen mot biljett­kassan. Lundin sprang se­dan tillbaka in i maskin­rummet för att rädda de andra dyrbara filmerna, men de hade redan an­tänts. Bara någon minut se­nare slog stora eldslågor ut från biografens entré och brinnande som en fackla hoppade maskinisten ut genom ett fönster mot går­den.

 

Redan sju minuter efter brandlarmet var stadens brandkår på plats och ett energiskt släckningsarbete påbörjades under ledning av överbrandmästare Reinecke. Den uppmärksam­me biografvaktmästaren började genast evakuera den fullsatta salongen som i huvudsak bestod av barn och ungdomar. Tack vare honom klarade sig alla i sa­longen utan skador. Någon minut efter att lokalen bli­vit utrymd slog lågorna ut mot gatan och den häftiga branden ökade med våld­sam fart. Elden spred sig snabbt från biografens en­tré till andra våningen, där en lägenhet blev totalt ut­bränd.

 

Angränsande lägenheter och själva biografsalongen blev nästan oberörda av el­dens framfart. Efter tio mi­nuter hade brandmännen blivit herrar över elden, men då var större delen av biografen utbränd.

 

Emanuel Lundin, den 46-årige maskinisten, fick all­varliga brännskador både i ansiktet och på händerna. Han fördes omedelbart till Gävle lasarett med ambu­lansvagn. Trots en snabb läkarinsats försämrades Lundins tillstånd och två dagar senare avled han av sina svåra brännskador. Varför maskinisten agera­de som han gjorde fram­kom inte. Troligen ville han försöka rädda alla de andra värdefulla filmerna i maskinrummet, men det blev istället hans död. Enligt biografens direktör, Hugo Plangiér, förstördes filmrullar för tusentals kronor, men de var fullt försäkrade.

 

Den förödande elds­vådan blev slutet för Gävles första fasta biograf. Huvud­delen av biografen var ut­bränd och det skulle bli allt för dyrbart att återställa den i befintligt skick. Ett halvår senare byggdes de brand- och rökskadade bio­graflokalerna om till butikslokal.

 

Efter fem år, i september 1922, öppnade en helt ny biograf med namnet Olym­pia. Det var biografen Me­tropols ägare, Gunnar Johnson, som efter genom­gående reparationer starta­de en stor och rymlig bio­graf i Arbetarföreningens lokaler på Nygatan 24. Den nya Olympia var måhända en hyllning till Gävles för­sta biograf.

 

JAN  G  LJUNGSTRÖM

Läs mer av Jan G Ljungström!

————————–

November 23  2012

Sammanställt och kompletterat med bilder av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website