Lilla Tierp, där saknade ingen vilja, mod och kraft – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad 5 oktober 1985.

 

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

 

“Fyrkantiga torg, fyr­kantiga esplanader, fyrkantiga hus, inte ett rundat hörn. Allt avmätt, rätvinkligt. Just fyrkantigt”.

 

Beskrivningen, som författar­innan Agnes von Krusenstjerna gav barndomsstaden, kan gälla en stor del av det äldre Gävle. Det fyrkantiga mönstret skissades redan på 1650-talet av Tessin den äldre och förverkli­gades i etapper efter de två stora stadsbränderna 1776 och 1869. Den minnesbild som Ag­nes von Krusenstjerna hade från Gävle då hon skrev Tony­böckerna på 1920-talet stämmer inte på våra två äldre villaom­råden, villastaden, som bygg­des mera för burget folk vid sekelskiftet och det lilla villa­området på söder som byggdes upp något senare av järnvägsanställda konduktörer, lokfö­rare, eldare och andra an­ställda vid Uppsala Gefle Järn­väg.

 

Villaområdet på söder kallas ibland skämtsamt för “Lilla Tierp“. Det var flera av järnvägs­männen som kom från trakten av Tierp.

 

Stadens två villaområden hade en hel del gemensamt. Stadsplanerna gjordes ur­sprungligen upp av P Hallman, en Stockholmsarkitekt, som på sin tid var känd för att gå ifrån den strikta kvartersindel­ningen, i stället tog han mer hänsyn till terrängen och den befintliga växtligheten. Gamla vägar skulle även kunna inrangeras i de Hallmanska stadsplanerna. År 1910 gjorde Hallman den första stadsplanen för området. 1914 utarbetades det en ny stadsplan, som byggde på Hallmanska planen. Den stadsplanen är osignerad.

 

Samtliga villor hade ritats av Gävlearkitekten K. V. L. Eriks­son. Snickarnas timpenning var 40 öre då man började bygga. Vid byggnadstidens slut 1:25.

I oktober månad 1916 stod 20 villor färdiga för inflyttning i södra villastaden. I bebyggel­sen ingick två enfamiljsvillor, tre hus med fyra lägenheter.

 

 

 Återstoden av villorna bestod av tvåfamiljshus. Alla villor lade olika utseende. De harmonisera dock med varandra.

 

Kvarteren, där villorna uppfördes, erhöll namn efter våra riksregalier. Kvarteret Kronan ligger i villaområdets mitt. Det omslutes av Runda vägen, som går i en halvcirkel runt kvartere­t samt Helgögatan. Omkring kvarteret Kronan ligger kvarte­ren Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln.

 

Kvartersnamnen syftar på riksdagen i Gävle 1792kron­juvelerna förvarades i staden. De gamla kvartersnamnen har nu ersatts av traktnamn som här i staden är något intetsä­gande. De gamla kvartersnam­nen gav en bra inblick i stadens historia.

 

Passade barnrika

 

Bebyggelsen hade stöd i en egnahemsförening som bildades 1913, där de drivande krafterna bland andra var konduktör E A Nordling samt lokförarna P J Andersson och P O Backström.

 

 

De fina villorna, som gott kan tävla med patricierhusen i vil­lastaden, kostade i uppförande mellan 16 000 och 17 000 kro­nor. På den tiden var det ett avsevärt belopp. Den ene villa­byggaren hjälpte den andre. Tre bröder, alla lokförare, Erik Lindskog, Gustav Linde och P J Andersson hjälptes åt att bygga var sin villa. Ursprung­ligen hette alla Andersson. För att ej förväxlingar skulle uppstå bytte två av bröderna namn. P J Andersson var på sin tid känd kommunalman. Han satt bland annat med i drätselkammaren.

 

I stadsfullmäktige fanns sär­skilt två förespråkare för egna­hemsrörelsen, redaktör Fabian Månsson och stadsläkare Ri­chard von Post. Egnahemsäg­arna fick lån genom sparban­ken samt visst stöd från Upp­sala Gefle Järnväg. Lägenhe­terna i villorna var stora. De passade bra till de barnrika familjerna. Oftast blev man tvingad att ta inackorderingar.

 

I trädgården planterades nytto­växter. Räckte det ej till var det några som dessutom hade en odlingslott i koloniområdet. Höns och grisar höll en del av villaägarna sig även med. Idag betraktar man järnvägsmännen som byggde villorna, som arbetets hjältar.

 

Mod, vilja och kraft  

Pengar hade de ej men mod, vilja och kraft var det ingensom saknade. Ingen långivare förlorade på egnahemsbyg­garna.

 

De startade sina byggen un­der de mest ogynnsamma för­hållanden under brinnande världskrig och lyckades. Villa­området lyser i dag i höstens vackra färger.

 

Det är ett välskött område som ligger mellan järnvägen, koloniområdet och Albion. Här bildades en av stadens första egnahemsföreningar.

 

Området bör byggnadsminnesförklaras.

 

FOLKE  LÖFGREN

 

 

Läs mer om folke här:

 

——————————-

mars 21, 2013

Gå till Startsida

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website