Publicerat i Gefle Dagblad onsdag 6 februari 2008
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
Den gamle cirkusartisten Karl Ivar Karlsson bland sina sopor och i närbild.
MINNESVÄRT
På Avans soptippsområde fanns i slutet av 1960-talet en liten gråskäggig åldring, otvättad, orakad och klädd i simpla kläder. Denna åldring var Karl Ivar Karlsson, bosatt på soptippen sedan flera år tillbaka. Karlsson, som var allmänt känd av Gävles invånare, hade sin fasta bostad bland sopor och skräp på tippens område. Alla kände honom men ingen reflekterade över vem han egentligen var och hur han levde.
Det var Arbetarbladets reporter Gin Norman som började intressera sig för den gamla udda mannen, som hon nästan dagligen lade märke till på väg till sitt arbete. Vid ett tillfälle bestämde hon sig för att följa efter honom på avstånd för att se vart han tog vägen. Hon blev något förvånad när han vek av och försvann in på Avans soptipp. Hon tog kontakt med socialbyrån och lämnade sin information om den märkliga mannen.
När socialassistenten Aston Svedin fick höra talas om denne vagabond, tog han i december 1967 kontakt med honom för att se under vilka förhållanden han levde. Svedin stötte på ett märkligt människoöde. Karlsson hade bott och levat på stadens soptipp i sex år när de sociala myndigheterna tog kontakt. Det är i det närmaste ofattbart att någon kunnat bo i denna misär i alla år utan att samhället tidigare gripit in.
Karlsson, som själv sade sig vara född år 1900, bodde i en dragig gammal styrhytt på tippen, ett litet skjul där han inte hade möjlighet att vare sig elda eller laga mat. De senaste åren hade han samlat lump och flaskor som gav honom cirka 70 kronor i veckan till mat och dryck. Han var medveten om att det var förbjudet att använda tippen som bostadsområde och smög sig till sin bostad när vakten på Avan gått för dagen.
Han hade övergivits av sina föräldrar när han var tio år och sedan klarat sig på egen hand med diverse arbeten.
När socialassistenten hjälpt honom till sjukhus 1967 började man fundera över vem denne man egentligen var. Med hjälp av dagspressen började man forska runt hans öde. Det visade sig så småningom att Karlsson inte alls var född det år han uppgivit, utan enligt kyrkböckerna var han född 1896 i Undenäs i Skaraborgs län.
Det visade sig snart att den lille gråhårige mannen som setts på Gävles gator under flera år, i själva verket varit en berömd och firad cirkusartist en gång i tiden. Han var atlet och en av Europas starkaste män, trots sin korta växt. Karlsson hade tidigare levat under artistnamnet “17 Karlsson”, framträtt som atlet i olika cirkusar och firat triumfer i Europas storstäder.
Karl Ivar Karlsson var i ungdomen volontär vid Göta Livgarde i Stockholm och tränade tyngdlyftning hos Stockholms Atletklubb. 1918 debuterade han som artist på Cirkus på Djurgården. Där kallade han sig just “17 Karlsson” och uppträdde i ett atletnummer. I det militära hade han fått nummer sjutton och det blev också hans artistnamn under hela hans karriär.
Karlsson visade sin styrka genom att vrida stora spikar, riva sönder telefonkataloger och bära sandsäckar på upp till 220 (!) kilo. Han reste runt med välkända cirkus Orlando i landsorten men var även engagerad av de svenska cirkusföretagen Wictorini och Willander. På vintrarna reste han med kollegor och gav föreställningar i olika samlingslokaler. Periodvis sökte han sig till Gävle, där han vistats flera gånger under sina turnéer, och där blev han så småningom kvar.
När Karlsson i december 1967 hämtades in från tippen till sjukhuset, fick han för första gången på många år ett ordentligt bad. Genom socialvårdens försorg ordnades en mindre lägenhet åt honom på Brynäs och han behövde inte längre vakna på morgonen till kråkors och fiskmåsars kraxande.
Han fick uppleva en helt ny värld. Avans soptipps enda hyresgäst, förutom råttor och annan ohyra, blev ett av Gävles gamla original. Han avled som “Karlsson på tippen” i april 1972, denna tidigare så firade cirkusatlet.
Jan G Ljungström
————————————————————————————-
april 18, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
