Islandsplan var ett torg 1920

Publicerat i Gefle Dagblad söndag 1 februari 2009

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA DEN

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida.

1920 – då var Islandsplan ett torg

För sisådär 55 år sedan var Islandsplan ett välkänt begrepp i Gävle. Där låg en av stans två hockeyrinkar och där fanns en livligt frekventerad spårvagnshållplats där den röda linjen från Stadsträdgården och den gröna från Bomhus möttes. Alla visste var Islandsplan låg, nämligen intill Dalapalatset vid Svängbron.

Annat är det idag. Islandsplan har blivit ett ganska diffust begrepp som inte särskilt många kan peka ut på en karta. Det borde ju vara namnet på ett torg, men platsen där Brynäsgatan och Fältskärsgatan möts är ju inget i den vägen. På sin höjd kan man säga att Brynäsgatan är lite bredare där än uppe i backen.

Förklaringen är att stadsbilden förändrats genom åren. Islandsplan var en mycket öppnare plats förr i tiden, och det framgår ju tydligt av den här bilden från omkring 1920.

Som synes är det infrastrukturen som förändrat stadsbilden. Redan då gick järnvägen på en bro över gatorna på båda sidorna av Gavleån, men sedan dess har järnvägsbron förstärkts och breddats. Svängbron där bakom, som fick sitt namn för att den kunde svängas i sidled för att släppa fram fartyg som skulle upp i ån, har rivits till förmån för den mycket bredare Islandsbron.

Detta, i kombination med att viadukten sänkts och vägen breddats, har raderat ut den del av Islandsplan som var ett öppet torg.

Bebyggelsen intill järnvägen har ju rivits, där finns numera ett modernt bygge i glas och tegel där Banverket har en ledningscentral, och det gamla klapphuset mellan broarna i ån hade tjänat ut 1933 och bogserades bort.

Men Dalapalatset är kvar, liksom Concordiahuset där bakom, och lite längre bort på Södra Skeppsbron anar man att ett industriområde håller på att ta form där skeppsvarven en gång låg uppradade längs ån.

På andra sidan Brynäsgatan, där Islandsplan också hade mycket mer utrymme då än nu, kan man notera att den pampiga Immanuelskyrkan och det stora tegelhuset med adressen Fältskärsgatan 5 är byggnader som ännu står kvar.

Ännu längre tillbaka kallades den öppna platsen Holmtorget. Det berodde på att det fanns ett par holmar på platsen innan stadsbyggarna kom och började inrätta naturen efter Gävlebornas behov.

Ulf Kriström