Gefle Fruntimmerförenings hushållsskolor – av Barbro Sollbe

 

Publicerat i Gefle Dagblad 19 mars 2009

 

 

Vem skriver Gefle Fruntimmersfören­ings historia? Ett ganska omfattande material finns i Stadsarkivet som nu öppnar i nya och fräscha lokaler, så det är bara att sätta igång. Det var denna förening som från 1905 drev två arbets­stugor för skolbarn, en på Södra Kungs­gatan 31

 

     

    

 

 

och en på Östra Islandsgatan 49 (nuvarande Brynäsgatan). I huset på Söder pågick dessförinnan ett annat projekt, en hushållsskola.

 

 

Fruntimmersföreningen bildades redan 1845 “för vanvårdade och fatti­ga små barns undervisning och vård”. Socialt medvetna (nåja) kvinnor inom stadens societet ägnade sig åt säkert behövlig välgörenhet; det handlade om barnkrubba och småbarnssko­la, slöjdskola och “skyddsförening“. Att damerna också var ytterst med­vetna om status och börd framgår av protokollen. Man är “Fru Luth, född Elfbrink“, “Marina Löfvander, född Grape“, “Adelaide Rettig, född Garberg” etcetera. Den senare avsäger sig ordförandeskapet 1875 i ett brev från Stockholm. Styrelsemöten hålls i presti­gelokaler som slottet och rådhuset.

 

Gefle Fruntimmersförening äger fastigheten på Söder (egentligen två sammanslagna, nr 75 och 76 i femte kvarteret). År 1900 är den taxerad till 16600 kronor. Närmaste granne, nr 77 och 78, hyser stadens fattighus.

 

Hushållsskolans verksamhet börjar 1894 och skolan invigs av kyrkoher­de Nils Löwgren i närvaro av “Landshöfdingen och Kommendören Björk­man”. Fröken Maria Carlström blir föreståndarinna. En “tjänarinna” an­ställs och fyra elever tas emot: Hulda Jansson, Alma Josefina Sjölander, Eli­sabeth Olsson och Anna Engborg, alla födda 1879, det vill säga i 15-årsåldern. I direktionen (styrelsen) sitter fru Ida Kjellerstedt, född Eiserman, doktorinnan Henriette Rydberg, född Nord­ström, friherrinnan Sköldebrand, född Wrangel, och fru Hulda Wallberg, född Engwall. Fru Florman, född Bratt, ut­ses till ordförande “efter afflyttade Rek­torskan Röding“; det tyder på att det kan ha funnits en interimstyrelse dess­förinnan.

 

I mars 1895 läses hushållsskolans rimligen första direktionsberättelse upp. Själva verksamheten kommente­ras inte i fruntimmersföreningens pro­tokoll, däremot att gården, nr 76, har reparerats under året.

 

Exempelvis år 1903 är “Landshöfdingskan Grefvinnan Elvine Hamilton, född Åkerhielm” ordförande vid ett möte där man beslutar att stugans två vindsrum ska hyras ut och att under sommaren, när verksamheten ligger nere, köket kostnadsfritt ska upplåtas åt en äldre kvinna, Lisen Andersson, “mot det att hon tillser trädgården“.

 

Det räcker inte med uthyrning av vindsrummen. I mars 1904 konstate­ras att hushållsskolan går med en år­lig förlust på 1000-1200 kronor. En tiomannakommitté ledd av grevinnan Hamilton ska fundera på åtgärder. I december föreslår man nedläggning till halvårsskiftet 1905.

Och skolan läggs ner för att ersät­tas av en arbetsstuga. Man har tidigare använt lysgas och tar nu in kostnads­förslag på gasledning (310 kronor) och på elbelysning (247:50). Stugan repare­ras, men bagarstugan och brygghuset på tomten ska bibehållas oförändrade, enligt protokollet. 30 blusar å 1:25 och förkläden å 0:65 köps in åt de väntade gossarna.

 

Hushållsskolan blev en parentes i för­eningens historia.     

Barbro Sollbe

 ——————————————

Publicerat i Gefle Dagblad 12 april 2009

Fler försök med hushållsskolor

 

När varje ung flicka måste kunna plocka en höna och koka pölsa, byka i en pannmur i källaren och stoppa raggsockor, då kunde det finnas behov av hushållsskolor. Gefle Fruntimmersförening, som ägde en fastighet på Södra Kungs­gatan 31, gjorde ett försök 1894 med fyra flickor i starten – ett rätt klent elevunderlag. Skolan drevs i tio år med förlust, och sen blev det nedläggning.

 

Gävle var rikt på välgörenhets­sällskap ett sekel tillbaka. Slå upp en lokal adresskalender exempel­vis från 1912, och listan omfattar Axel och Lulli Rettigs barnhem vid Strömsborg (stiftat av konsul Robert Rettig 1873 och med verk­samhetsstart 1881), Enskilda barn­hemmet Salem i Källbäck (där förskolan Vallbacksgården ligger i dag), Föreningen för “De ungas skydd” med adress Sockerbruksga­tan 61 (barnhem för skolflickor), Föreningen för Gefle barnkrubbor samt den tidigare nämnda Gefle fruntimmersförening (som efter försöket med hushållsskola drev en arbetsstuga där, en sorts fritids­hem för skolbarn).

 

 

 

Vidare fanns bland annat Säll­skapet Gefle Jultomtar (stiftat i de­cember 1876 för julgåvor till fat­tiga barn – och sannolikt med rätt säsongbetonad verksamhet), För­eningen för Gefle skollofskolonier, Christine Louise Eckhoffs än­kehusRuddammsgatan 22 och – hoppsan! – Föreningen för hus­moderskola i Gefle.

 

Idén var alltså inte död. I styrel­sen satt fru Anna Svensson, ord­förande, fruarna Fredrik (torde vara makens namn) Berggren, Sköldebrand, Nyberger, Lång och Mattsson samt fröken Qvist. Inga landshövdingskor, grevinnor och dolctorinnor som i fruntimmers­föreningen. Sannolikt hade ännu inte denna undervisning kommit igång.

 

 

I adresskalendern för 1917, fem år senare, har däremot tagits ett privat initiativ. En liten annons, inklämd mellan Metropolteaterns, Husqvarna symaskiners, Öster­bergs bokhandels, Erik Norsells konserv- och speceriaffärs, Gott­hard Nilssons skrotaffärs och fru Anna Nordströms (hand-, fot- och ansiktsbehandlingar) annonser, berättar att Gävle Nya Husmoder­skola ger praktisk och teoretisk undervisning. Skolan ligger två trappor upp på Drottninggatan 16. (Huset är borta i dag).

Det låg intill “Lindbloms hör­na”, en känd livsmedelsbutik och mötesplats i Gävle, på nuvarande gågatans södra sida, mellan da­gens två skulpturer, Getgubben och Vallpojken.)

 

“Kurser 20 jan. – 20 maj, 1 sept. – 20 dec. Elever mottagas även på kortare tid. Måltidsinackordering, även vegetarisk.” Skolan drevs av en fröken Ester Egelin, uppenbarli­gen i hennes bostadslägenhet. Tro­ligen blev inte heller denna skola särskilt långvarig.

 

Samma år fanns tydligen också en husmoderskola i Bomhus. Närma­re adress anges inte, inte heller andra uppgifter om den.

 

Kanske vet någon läsare mer om fröken Egelin och om skolan i Bomhus?

 

 Barbro Sollbe

—————————-

april 27, 2013

Sammanställt av

lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website