Brynäs före högertrafiken och före Kornäsgårdarnas fall. – av Hans Dahlin, Del 5-(8).

    

Se nedanstående innehållsförteckning.

 

Varje del öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst  denna, STÄNG detta fönster för att återgå till huvudsidan.


 

Är det inte herren på cykel MärsiMärsi, eller vad han nu  kallades? Bild från Gävle stadsarkiv

 

Konserverad?

Är det så konstigt att man (jag) upplever nutidens mediala flams som oerhört störande och man lätt lockas att tycka att allt var bättre förr. En kanal, ett utbud. TV-sändningarna började 20.00 och slutade 22.30. Alla såg samma program och radions programtablå var statisk. Frukostklubben med Sigge Fürst på lördagsmorgonen och tio-i-topp på eftermiddagen.  Det mediala utbudet samlade folket. Karusellen och sedemera i tv-form, Hylands Hörna sågs av alla.

 

Spara och slösa

Vi växte upp under helt andra betingelser. Vi växte upp i gammelsverige.  Andra världskriget var fortfarande närvarande. Man hade så mycket att vara tacksam för. SPARA rådde och man satte sin heder i att inte förköpa sig. Inget fick tas på kredit. Spara och Slösa var begrepp som gestaltade sig i  två tecknade flickor i en populär serie i SPARBANKENS magasin, ”Lyckoslanten”.

 

Vi fick skolmat, Spara serverade

Vi barn skulle känna tacksamhet då mat-tanterna med ljusblå förkläden och vita hättor matade alla trilskande barn som inte ville äta upp. Inget fick kastas.  Minns den rosa klappgröten och levergrytan. Klappgröten tyckte jag var mums men levergrytan fick det att vända sig i magen på mig.

 

Ingen gick ifrån matbordet utan att ha ätit upp, eller åtminstone försökt till ”uppkastets” gräns. 1950-talets matsalen inrymdes i slutet av en lång källargång under ett av hyreshuset på Väpnargatan (kommer ni ihåg?). Detta scenario var väldigt annorlunda mot dagens skolmatsalar.

 

Udda existenser

Det social skyddsnätet var inte utbyggt som idag.  Det fanns luffare, tattare, fullgubbar och andra udda existenser.   Själv minns jag Mersimersi, swingpjatten och mårtsboslim, men det fanns säkerligen flera.

 

Människornas levnadsstandard varierade stort. Gamla kalla och dragiga kakelugnsuppvärmda rivningskåkar blandades med moderna två-rums-lägenheter med centralvärme och med varmt och kallt vatten. Minns att jag jobbade extra på Isakssons färghandel som cykelbud. Några eftermiddagar i veckan cyklade jag runt med fotogendunkar, till tacksamma gamlingar som naturligtvis använde fotogenet till sina kaminer.

 

I samma takt som bostadsbeståndet sanerades och moderniserades, städades alla udda existenser undan. Naturligtvis var denna förändring oftast till de bästa för den enskilde individen, men jag kan inte låta bli att tycka att samhället förlorade något när dessa försvann ut ut stadsbilden.

 

Gårdsmusikanter

Minns faktiskt även två gårdsmusikanter/luffare som underhöll på våran gård.

Iförda ”sjalar”, som dolde hårrullarna, stod mammorna i fönstren och lyssnade. När Jularbotrudelutten avslutats, vände tanterna om i fönstren och återkom med hopvikta papperslappar som kastades ut till de bugande musikanterna. Väl inbäddade i tidningsomslaget, dolde sig kanske en 25-öring, eller några kopparslantar av olika valörer.

 

Åter till vår skola och lite statistik

Vanligaste efternamnet bland våra sjätteklassare var Eriksson (6st), tätt följd av Andersson (5) och Johansson (5) och det vanligaste förnamnet bland flickorna var BRITT (4st), bland pojkarna LARS och HANS. Det fanns 6 Hansar och lika många Larsar. Ingen sensationell statistik, eller hur!

Hej för nu!

Hans

—————————————————————

Innehållsförteckning

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

…………………

mars 25, 2013

Gå till Startsidan   Sammanställt   

  av  lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website