BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD-Del III-Hamnen och sjöfarten-1940

 

 

 

 

 

Källor:     

      

      

 

Man kan utan tvekan påstå att Gefle goda hamnmöjligheter varit grundvalen till stadens tillblivelse och att dess väsentliga utveckling stått i starkt sammanhang med hamnen och sjöfarten. En oinskränkt och ostörd sjöfart har sålunda alltid varit stadens livsvillkor och dess historia handlar till stor del om dess oavlåtliga kamp att få behålla en obunden trafik, särskilt i strid mot Stockholm, som gång på gång sökte statsmakternas hjälp för att hindra Gefle utveckling. En annan av Gefle centrala uppgifter blev också att vidmakthålla hamnen och förse densamma med en efter tidsförhållandena konkurrenskraftig utrustning. Hamnutrustningen i Gefle var i äldsta tider säkerligen av mycket enkel beskaffenhet och det behövdes nog ej heller så storslagna anordningar för de efter nutidens begrepp obetydliga farkosterna. Vid ån, som då även var djup längre upp i mynningen, fanns en del enklare bryggor, vid vilka båtarna förtöjdes. Ännu i slutet av 1700-talet gingo de flesta båtarna ofta ända fram till “Stora torgs bryggan” och hit kunde gå fartyg, som låg 9 å 10 fot djupt. Det var dock ett ständigt bekymmer att, till följd av den alltjämt pågående uppgrundningen, hålla åinloppet vid nödigt djup. På grund av det s. k. “Bottniska handelstvånget” låg Gefle sjöfart synnerligen dåligt till under större delen av 1600-talet och början av 1700-talet. Under frihetstiden, då för landet gynnsamma ekonomiska konjunkturer rådde på den utländska marknaden, återhämtade Gefle sig så småningom och sjöfarten ökades. Under det stora nordame­rikanska frihetskriget blev det en livlig efterfrågan på neutrala skepp, vilken sträckte sig ända till Gefle och i hög grad främjade såväl skeppsbyggeriet som rederiverksamheten. Antalet fartyg för utrikes fart, som t. ex. år 1755 blott var 17 st. hade år 1790 ökat till 54 st.

 

 

På Alderholmen, som år 1622 skänktes av Gustaf II Adolf till staden, anlades i mitten av 1700-talet en skeppsbro “till 520 alnars längd inom och 1090 alnar utom Sjötullen, gjord af Stenmur och med Trän planterad; tjenar dock mest till promenad, emedan Fartyen ej lägge där till utan längre upp i Ån på båda sidor och till en del vid Strandgatan”. Så skildras det av en beskrivare i slutet av 1700-talet, men sedan dröjde det ej länge förrän denna kaj kom flitigt i bruk. Det uppsving i skeppsfarten, som på 1800- talet inträdde i Gefle i samband med de stora industriella nyanläggningarna, krävde nämligen allt större anspråk på kajutrymmen och för övrigt även på andra hamnanläggningar.

 

 

Åren 1850—63 fördjupades sålunda yttre hamninloppen och under åren 1860—68 anlades en hamnbassäng norr om åmynningen. Under åren 1898—1905 utfördes en storartad hamnanläggning vid den gamla försvarsskansen i yttre fjärden. Fredriksskans, som medelst en ca 2 km lång järnvägsbank förenats med inre hamnen. Denna hamnanläggning har sedermera vid olika tillfällen blivit betydligt tillbygd och moderniserad.

 

 

Gefle hamn av i dag företer bilden av en modern storhamn, stadd i ständig utveckling och som med förstklassig utrustning väl kan hävda sin ställning som “porten till Stornorrland”. Förutom stadens egna industrialster är hamnen den naturliga utförselplatsen för produkterna från Dalarna, Uppland, Gästrikland, Hälsingland och andra betydande delar av Norrland.

 

 

Infartslederna till hamnen äro tvenne. Den södra farleden, som numera huvudsakligen användes av kustångare och andra mindre fartyg, går söder om Limön , är dagled och har ett djup av 5,8 meter. Norra farleden, belägen mellan Limön och andra öar å ena samt norra fastlandet å andra sidan, har ett vattendjup av 8,3 meter och en minsta bottenbredd av 60 meter. Hamnen har ett i detalj väl genomfört fyrsystem, varigenom såväl angöringen från sjön som passagen inom själva hamnen kan sägas vara i högsta grad tryggad. Hamnen har ett eget isbrytarfartyg och sedan år 1932 har sjöfarten pågått oförhindrat hela året utan att avbrytas av isförhållandena.

 

I sin nuvarande gestaltning omfattar hamnen en sammanlagd kajlängd av 11.550 meter, varav ca 6.000 meter äro att räkna till trafikerad kajlängd. Den fördelar sig på två skilda delar, den yttre och den inre hamnen:

 

Yttre hamnen är belägen vid Fredriksskans på ett avstånd av 4 km från staden. Kajsträckan uppgår till en längd av 908 m., varav 315 m med ett vattendjup av 8,3 m och återstoden till 7,1 m djup. Hit är förlagd den övervägande massgodstrafiken och här har uppställts kraftiga och fullt moderna kranar, nämligen

7 st helportalkranar med vardera 5 tons lyftkraft,

2 st. brokranar med vardera 5 tons lyftkraft,

4 st. brosvängkranar med vardera 8,5 tons lyftkraft

 

I samarbete med 2 av dessa brosvängkranar finnas vid östra kajen 2 remtransportörer för koks och stenkol, vardera med en längd av 102 m. samt med en sammanlagd arbetseffekt av 200 ton koks pr timme. Järnvägsspår leda ut, som trafikeras av Gävle—Dala Järnväg . Fram- och undanforslande av järnvägsvagnar å kajspåren sker medelst elektriskt drivna förhalningsspel.

 

 

Den inre hamnen består av flera delar. En av dessa utgöres av Gavleån nedanför Svängbron, nämligen N. och S. Skeppsbron . Den senare användes huvudsakligen för kol och trävaror. Den inre, västra, delen av N. Skeppsbron är avsedd för smärre segel- och motorfartyg samt skärgårdsbåtar, mellersta delen, där Tullhuset är beläget för styckegods och passagerartrafik och östra delen för massgods; vattendjupet vid denna senare del är 5,35 meter. En lyftkran om 15 tons samt två brosvängkranar och två portalkranar, vardera om 5 tons lyftkapacitet finnas å N. Skeppsbron. Norr härom ligger Nyhamn, avsedd för massgods, med ett djup av 5,5 meter och tvenne svängkranar om vardera 1,5 tons lyftkapacitet. Därefter kommer Holmkanalen , som i första hand är avsedd för trävaror, och som har en svängkran om 1,5 tons lyftkapacitet. Längst i norr befinner sig Norra kanalen , som användes för smärre motorfartyg och pråmar. Ett rikt förgrenat järnvägsnät är draget genom den inre hamnens vidsträckta kaj- och upplagsplatser.

Magasin stå trafikanterna till buds till moderata hyror och i omedelbar anslutning till de skilda kajplanen finnas markområden, avsedda för uppläggning av gods för längre eller kortare tid.

 

Fartygstrafiken har under senaste år omfattat ca 3.900 fartyg om sammanlagt ca 3 miljoner netto registerton. Importen består huvudsakligen av kol, oljor etc. Över 10 % av inlandets hela införsel av kaffe kommer över Gefle hamn. Vad beträffar exporten, så har hamnen särskilt stor betydelse som transitoort för inlandets industrialster. Största exportartiklar äro järnmalm, trämassa och pappersvaror.

 

Reguljära ångbåtsförbindelser finnas med samtliga svenska kusthamnar av betydelse såväl som med belgiska, danska, engelska, franska, holländska, tyska, medelhavs- och transoceana hamnar. Rederier i staden äro Rederi AB Gerania (S/S Gerania, 1.586 rtn), Rederi AB Gevalia (S/S Elsa, 793 rtn) och Rederi AB Staffan (S/S Norrland). Rederi AB Staffan uppehåller under sommarseglationen en tur till Mariehamn på Åland och en tur på Stockholm pr vecka.

För övrigt verka följande företag i sjöfartens tjänst:

 

 

ANDERSSON & LUNDQVIST AB.

GEFLE.

 

 

Skeppsmäklarefirman Andersson & Lundqvist har gamla anor och hör till de förnämsta i landet. Den grundades år 1887 av framlidne konsul Carl Magnus Andersson och skeppsredare Carl Gustaf Lundqvist . Redan 3 år senare avled C. G. Lundqvist och konsul Andersson drev nu firman ensam för en kort tid men redan år 1891 inträdde August Norman som delägare i densamma samt efter denne år 1916 Einar de Flon , som sedan 1900-talets början varit tjänsteman i firman. Einar de Flon avled år 1921. Efter konsul C. M. Anderssons frånfälle år 1929 övertogs ledningen av dåvarande speditionschefen Herbert Gabrielson samt konsul Karl Landström . År 1934 ombildades firman till aktiebolag med H. Gabrielson som verkst. direktör och K. Landström som vice verkst. direktör.

 

 

Under de gångna åren har firman med särskild uppmärksamhet riktad på tidens krav speciellt ägnat sig åt den reguljära trafikens ordnande, ävensom att upprätta en välorganiserad speditionsrörelse och företräder nu på linjetrafikens område bl. a. följande rederier:

 

 

Stockholms Rederiaktiebolag Svea: Svenska hamnar samt Lübeck, Stettin, Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen, Rouen, Calais, Bordeaux, La Pallice, River Thames, London och Hull.

 

Mathies Reederei A.G., Hamburg: Hamburg.

Rederi AB. Monark, Stockholm: Tyne, West Hartlepool, Aberdeen.

J. T. Salvesen & Co., Grangemouth: Grangemouth, Leith, Methil och Granton.

AB. Nordisk Linjeagentur, Göteborg, och W. H. Stött & Co. Ltd., Liverpool: Man­chester och Liverpool.

Rederi AB Svenska Lloyd, Göteborg i samsegling med Fearnley & Eg er, Oslo: Nantes och nordspanska hamnar.

Rederi AB Svenska Lloyd, Göteborg: Franska Medelhavshamnar, Portugal, Spanien,

Italien, Sicilien, Marocko, Algeriet och Tunis.

Svenska Orientlinjen, Göteborg: Nordafrika, Malta, Egypten, Palestina, Syrien, Cypern, Turkiet och Svartahavshamnar.

 

 

AB. Svenska Amerika—Mexiko Linien i Göteborg: Canada (Montrael och St. John.) AB. Svenska Amerika Linien, Göteborg,

AB. Svenska Amerika Mexico Linien, Göteborg och Wilh. Wilhelmsen, Oslo, i samsegling och Unterweser Reederei A-G., Bremen: Northern Range, U. S. A. (Portland, Boston, New York, Philadelphia, Norfolk, Newport News och Albany).

AB. Svenska Amerika Mexico Linien, Göteborg, i samsegling med Wilh. Wilhelmsen, Oslo; Sydstaterna, U. S. A. (Savannah, Galveston och New Orleans), Mexico (Vera Cruz och Tampico) samt Havana på Cuba.

AB. Svenska Ostasiatiska Kompaniet, Göteborg, i samsegling med Wilh Wilhelmsen, Oslo, och A/S Det 0stasiatiske Kompagni, Köpenhamn, Brittiska Indien, Burmah, Straits Settlements och Ostasien.

Norddeutscher Lloyd, Bremen: Genomfartstrafik via Hamburg och Bremen till alla större europeiska och transoceana hamnar.

 

Bolaget bedriver förnämligast skeppsmäkleri-, befraktnings-, speditions-, agentur- och rederirörelse, är auktoriserad skeppsklarerare, förmedlar sjö- och brandförsäkringar av varor, kasko m. m. Företaget förfogar över två stora magasin, varav det ena uppfördes år 1938—39.

 

Inom speditionsrörelsen, som på senare år nått en storartad utveckling, märkes särskilt malmtrafiken, och bolaget är ombud för Idkerbergets Grufaktiebolag, Idkerberget, Håksbergs Nya Grufaktiebolag, Håksberg, Grufaktiebolaget Dalarne, Idkerberget, Grufaktiebolaget Lekomberg, Sörvik, vidare massa- och pappersindustrier såsom Kopparfors Aktiebolag, Ockelbo, Storviks Sulfit Aktiebolag, Ockelbo, Mackmyra Sulfit Aktiebolag, Mackmyra, Wikmanshytte Bruks Aktiebolag, Wikmanshyttan, Aktiebolaget Fors Bruk, Fors Station, J. H. Munktells Pappersfabriks Aktiebolag, Grycksbo samt järnbruken Hofors Bruk, Hofors, Kopparfors Aktiebolag, Ockelbo.

 

AB BRÖDERNA LÖFGREN.

 

Detta företag grundades år 1907 och ombildades till aktiebolag år 1915. Firman driver internationell speditionsverksamhet, sjöförsäkring samt transportrörelse. Verkst. direktör är J. Haag .

 

 

AB. P. J. HAEGERSTRAND .

 

Detta företag grundades år 1859 och ombildades till aktiebolag år 1909. Firman utövar skeppsmäkleri- och speditionsrörelse samt är auktoriserad skeppsmäklare. Vidare är bolaget agent för flera in- och utländska linjerederier. Verkst. direktör är Adolf Videnstam .

 

GEFLE NYA STUVERI AB

GEFLE.

 

Ovanstående bolag grundades år 1911 i syfte att få en enhetlig prisreglering till stånd inom stuveribranschen och även för att Gefle hamn ur konkurrenssynpunkt skulle bli likställd med andra hamnar. Tidigare hade det rått nästan kaotisk oordning inom stuveriverksamheten i hamnen, emedan varje större firma haft sin egen stuverirörelse. Bolaget började sin verksamhet i ett mindre trähus på Stora Holmen , men genom skicklig organisation och ledning har rörelsen utvecklats till ett storföretag, som även för sina anställda vidtagit åtgärder motsvarande tidens krav. Sålunda har uppförts en manskapspaviljong med matsal vid Inre Hamnen med plats för 250 man och en liknande paviljong vid Fredriksskans i Yttre hamnen. Denna byggnad är synnerligen modern och försedd med kapphall, vänt- och matsal rymmande 256 man, tvättrum och torkrum m. m.

 

Verksamheten omfattar allt stuveriarbete i Gävle hamn, och bolaget förfogar över två bogserbåtar “Oden” och “Tor”, vilka huvudsakligen användas till manskapstransporter. “Oden” användes också till isforcering då så erfordras. Bolaget sysselsätter ca 310 man vid de olika kårerna samt en extrakår på 150 man och dessutom kan ytterligare manskap uppställas i reserv, då trafiken är synnerligen livlig. Bolagets förste verkställande direktör var Hj. Eklund , vilken vid sin död år 1928 efterträddes av konsul C. D. Forsman . År 1936 utsågs till direktör kapten H. T. Hjelmström , vilken varit arbetschef inom bolaget sedan år 1928.

  Gå till Sammanställningen över samtliga delar (Del I – XV) i BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD.

———————————————————————

lll

  Startsida

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website