Schweizaren på Stora Holmen – av Jan G Ljungström

 

Publicerat i GEFLE DAGBLAD ONSDAG 7 DECEMBER 2005

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Längst österut på Stora Holmen, nu­varande Alderholmen, fanns i mit­ten av 1800-talet Gävles första riktiga schweizeri. Det ägdes av sockerbaga­ren Christian Grischotti, en äkta schweizare som lockade stadens in­vånare med allehanda bakverk och likörer till sin gemytliga schweizeripaviljong. Han anordnade prome­nadplatser med träd- och rosenplan­teringar intill och med åren blev Grischottis paviljong en av de mest om­tyckta förfriskningsställena i Gävle.

 

I början av 1800-talet invandrade ett flertal schweiziska sockerbagare till Sverige för att driva schweizerier, framför allt i Stockholm och Göte­borg. De introducerade en kombina­tion av kaffehus och konditorier med söta bakverk, delikatesser och starka drycker. Schweizerier var alltså be­nämningen på ett finare konditori med utskänkning och blev så små­ningom ett mycket populärt inslag runt om i hela Sverige.

 

I Gävle introducerades schweizerierna av socker- och pastejbagaren Christian Grischotti i slutet av 1830-talet. Grischotti var född 1807 i Graubünden i östra Schweiz där fadern var ståthållare och urmakare. 20 år gammal, i september 1827, emigre­rade han till Sverige och tog sig sedan direkt till Gävle där hans blivande svåger, sockerbagaren Johan De Capretz, var bosatt sedan 1822. Grisch­otti gick i lära hos De Capretz i två år och reste sedan till Örebro, där han i juli 1829 beviljades burskap som konditor.

 

I och med sitt burskap fick han rätt att driva konditori och sälja liquerer, punsch, kaffe, te, pastejer och tårtor” till Örebros invånare.

Knappt tio år senare återvände Christian Grischotti, tillsammans med sin hustru Catrina De Capretz, till Gävle för att starta ett äkta schweizeri. Den 21 februari 1838 an­sökte han om magistratens tillstånd “att å Bråbänken uppföra en bygg­nad till restaurations hållande och markens nästintill förskönande med träd- och rosenplanteringar”. I juli samma år beviljade magistraten Grischottis ansökan med tillägget “att utan andras intrång den begagna i 10 års tid från 1839 års början”. Bråbänken var det område som låg längst öster ut på Stora Holmen, öster om nuva­rande Alderholmsbron.

 

På hösten 1838 stod Grischottis schweizeripaviljong klar och redo att ta emot sina gäster. Byggnaden var timrad i en våning och innehöll en kafélokal omsluten av breda och inbjudande verandor med takdeko­rer. Det fanns totalt sex inredda rum och alla klädda med franska tapeter.

 

Mellan ån och schweizeriet hade Grischotti ordnat träd- och rosen­planteringar med promenadplatser och 1845 lät han bygga en impone­rande kägelbana, allt för gästernas trevnad. Paviljongen blev med tiden en omtyckt samlingsplats både för de fina societetsfamiljerna och det enklare borgerskapet.

 

År 1852 fick Grischotti konkurrens på Stora Holmen. Då öppnade kondi­torn Carl Wessler, även ägare av värdshuset Carlsborg, sin schweize­ri-och värdshuspaviljong “Bellevue“, inte långt ifrån Grischottis. Konkur­rensen mellan schweizerierna blev hård och för att locka till sig gäster ordnade man aftonunderhållning av olika slag. Resultatet blev ofta en blandning av musiker, jonglörer, akrobater och magiker.

 

Vid Grischottis paviljong kunde man beskåda en hel del udda fram­trädanden genom åren. Vid ett till­fälle i maj 1845 kunde man för en bil­lig penning ta del av en “vattenkonsert och grekiskt vattenfyrverkeri”. Det var den preussiske konstnären Elster som från en höjd av 50 fot (25 meter) skulle hoppa ner i ån med två brinnande ljus och komma upp med dem osläckta (!). Första kvällen ska­dade han sig dock så illa att han mås­te ställa in kommande uppvisningar.

 

I mitten av 1800-talet hade Gefle-Dala Jernväg börjat planera för den kommande järnvägstrafiken. Sta­tionshus och spårläggning skulle placeras på Stora Holmen och Gävles första järnväg krävde stora ytor för sin verksamhet. På våren 1855 togs det första spadtaget och det innebar så småningom att både Grischottis och Wesslers paviljonger måste läm­na området för järnvägstrafikens framfart.

 

I april 1859, strax innan järnvägen invigdes, sålde Grischotti sin pavil­jong till konkurrenten Wessler. En månad senare meddelade Wessler i dagspressen att han öppnat “schwei­zeri uti Lilla Bellevue, eller fd grischottiskapaviljongen på Bråbän­ken”. Det blev dock en kort sejour för Wessler i Lilla Bellevue. Redan i ja­nuari 1860 meddelade han att all verksamhet upphört. Orsaken var sä­kerligen påtryckningar från järn­vägsbolaget.

 

Paviljongen, som kan ses som en äld­re förebild till de kafébyggnader som senare byggdes i Boulognerskogen, köptes upp av järnvägsbolaget och blev snart nedriven. Resterna av pa­viljongen såldes senare till rektor Jo­nas Selggren, som lät bygga upp den som sommarresidens på sitt lant­ställe Nyberg i Bomhus. Där stod den kvar, delvis ombyggd, i alla fall på 1940-talet.

 

Grischotti själv fortsatte sin schweizerirörelse på Söder, men flyttade 1861 till Nygatan. Han drev också krog i hörnet av Norra Kungsgatan och Drottninggatan, den så kallade Gula ladan. Under årens lopp hyrde Grischotti in sig i rådhusets översta våning när man hade soaréer och större sammanträden. Då serverades mat, brännvin och “andra spirituösa drycker” fram på småtimmarna. Christian Grischotti, arbetsam som få, blev med tiden en respekterad man och välkänd profil i Gävle. När han efter 20 år stängde sin populära paviljong på Bråbänken var det sä­kerligen en och annan Gävlebo som sörjde stadens första riktiga schwei­zeri. I oktober 1862, vid ett besök hos sin son i Göteborg, drabbades Grisch­otti av sjukdom och dog. Han be­gravdes också i Göteborg där större delen av den grischottiska familjen var bosatt.

 

Tack vare Grischottis schweizerirörelse och hans initiativ att försköna Brå­bänken med trädplanteringar och promenadplatser blev Stora Holmen ett populärt utflyktsmål för många Gävlebor. Nu när Alderholmen inom kort blomstrar upp igen borde kan­ske hans namn och initiativ ihågkommas, något som minner om hans populära verksamhet. Varför in­te Grischottis väg eller Grischottis park?

 

Jan G Ljungström

————————————————————————————-

april 6, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website