Kroknäshagen blev franska Boulognerskogen – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Idag  be­rättar Jan Sterner i dag om va­rifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn.

 

Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra Gävle och börjar norr om ån. Den medeltida kyr­kan brann 1605 och den nya som stod klar 1654 gav indirekt upp­hov till två benämningar varav den ena lever än i dag i form av Ruddammsgatan.

 

Det gick åt mycket tegel vid kyrkbygget och därför anlades ett tegelbruk några hundra meter väster om kyrkan. Området kring bruket kallades Tegelhagen och det namnet levde kvar även efter det att tegelbruket lades ner 1832. Nu kallar man parken för Stadsträdgården.

 

 

RUDDAMMEN

 

Lera till tegeltillverkningen togs i närheten av den så kallade Pro­ståkern, där det var gott om lera som ett resultat av att nästan he­la det nuvarande stadscentret var havsbotten fram till medeltidens början. Ja, så sent som till in på 1700-talet var det sankt, och om­rådet i centrum avvattnades ge­nom det så kallade Diket eller Stadsdiket som rann från trakten av nuvarande Sankt Ansgars hus till Gavleån. Det fanns flera mindre broar eller spänger över det, “Smäckar” som det hette i di­alekten.

 

Lergropen i Proståkern var vattenfylld och där planterades rudor in till mat och agn vid fisket i ån. Ruddammen, som låg ungefär där OK-macken var förut, torrla­des 1850 men namnet lever kvar som Ruddammsgatan vilken går lite söder om den plats där Rud­dammen var.

 

VÄSTRA TULLEN

 

Västra vägen är en benämning som tillkommer på 1900-talet. Före sekelskiftet kallades gatan Västra Tullportsgatan därför att västra tullporten låg vid kors­ningen av Nygatan och Skomakargatan. Västra tullen låg alltså inte vid nuvarande Västertulls­skolan som folk ofta tror.

 

“Lilla tullen” på varor som inför­des till staden existerade från 1622 till 1810 och då fanns tull­portar vid nuvarande teatern i norr och vid Söderhjelmska går­den i söder. Tullstaketet eller rät­tare sagt tullplanket gick vid Sta­ketgatan men böjde av söderut norr om tullporten. Det låg en tullstuga vid porten.

 

Västra tullportsgatan gick fram till Stapeltorget (jämför Stapeltorgsgatan i våra dagar). Detta torg låg där Domus västra del är numera och kallades så därför att kyrkans stapel låg där till 1780- talet då det nuvarande kyrktor­net byggdes. Ända fram till 1800- talets början gick inte Gävle längre västerut än till tullporten. Där lasarettet är nu låg till 1800- talets slut Karlsborg med sitt po­pulära värdshus, så kallat efter Carl XIV Johan.

 

LÖTEN

 

Löten  (klickbar bild).

 

Löten kallades hela området från Nynäsområdet (Nynäs var då en bondgård i Hille socken) och väs­terut till Gustafsbron. Den västli­gaste delen var Västerlöten. I äldre svenska och dialekt betyder ordet “löt” i regel betesmark, och detta visar vad denna del av Gäv­le användes till från början.

 

Där var också kålgårdar, träd­gårdsland och diverse skjul och bodar, härbren etcetera. Löten i öster gick till trakten av Marie­lund där det finns en gata som heter Lötängsgatan.

 

KROKNÄS HAGE

 

Området mitt emot Valls herr­gård kallades en gång Kroknäs och Kroknäs hage efter åkröken som Gavleån bildar där, men det lät väl inte tillräckligt fint för 1800-talets Gävle-nobless med si­na rika grosshandlare, varvsägare och redare, så 1865 föddes be­nämningen Boulognerskogen ef­ter fransk förebild, Bois de Boulogne i Paris. Själva parken är däremot av engelsk typ. Gränsen mellan Stadsträdgården och Bou­lognerskogen anses gå ungefär vid Dammbron.

 

  Boulognerskogen i dag.

 

Om Lexe har jag redan skrivit. Väster om Lexe ligger Ha­gaström. År 1851 avstyckades Haga från Åsbyggeby och 1891 “Hagaström nr 1” från samma by. Det senare namnet är ett av många exempel på att ett namn på en enda fastighet kan komma att beteckna också andra hus som byggs i närheten och senare ett helt område eller en stadsdel. Ha­ga är bildat av ordet hage i bety­delsen inhägnad och ström syftar på Gavleån.

 

JAN  STERNER

Jan Sterners material publiceras successivt här.

————————————–

Oktober 17  2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website