Göthes bageri och garverier i Gefle som telefonabonnenter

 

Publicerat i GEFLE DAGBLAD SÖNDAG 6 JUNI 2004

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Fyra kvinnor fanns med bland de 266 abonnenterna i 1888 års telefonkatalog för Gävle (se min artikel i GD 22 maj 2004). En av dem, fru Maria Lundeberg, hade en anslutning kopplad till ägarna av Forsbacka-Mackmyra-konglomeratet och torde ha varit brukspatron Christian Lundebergs mor.

 

En av de övriga titulerades fru, en drev vit- och kortvaruhandel och en hade ett bageri. Jag har tittat närmare på den sistnämnda, fru Beda Göthe.

 

I adresskalendern från 1863 påträffas en läderfabrikör B J Göthe med bostad Kyrkogatan 25 , “garveri” på Strömgatan 1 och läderhandel Norra Kungsgatan 13. En läderfabrikör O Göthe bor på Södra Kungsgatan 3. Den förre kallas i andra sammanhang Johan och har flyttat till Gävle från Falun. Den senare är hans son Otto, född 1833 i Falun.

 

Johan Göthes äldsta son, inte omnämnd i kalendern, heter Bror Isak och är född 1827. Även han arbetar i garverirörelsen. Beda Göthe är hans hustru.

 

Den nu försvunna Strömgatan gick norr om och parallellt med kröken av Gavleån. Den korsade Gammelbrogränd som från Heliga Trefaldighets kyrkogård ledde ner till Gammelbron. Åt öster mynnade Strömgatan ut i Västra (i dag Norra) Strandgatan.

 

På den mark, där det tidigare tingshuset och det tidigare landstingshuset ligger, och i det grönområde, som i dag kallas Strandparken och som mest används av änder och av daglediga med gröna systemkassar, sluttade långsmala tomter från Strömgatan mot ån. Tomterna var så smala att de vid stranden nätt och jämnt lämnade plats för en sjöbod och en brygga.

 

Tillgång till vatten är viktigt för garverier, och kring 1800-talets mitt låg flera sådana i just detta område och även på andra sidan kyrkan, bortåt Kvarnparken och Västra vägen. Även det Mattonska garveriet – det som inte fick bli byggnadsminne och därför revs på Brynäs 2003 – låg här i begynnelsen, dock ett snäpp längre från Gavleån (Kyrkogatan 20).

 

1869 brinner staden norr om ån, och under de följande åren byggs den om, med uträtat gatunät. Branden blir en ekonomisk smäll för många borgare och säkert även för familjen Göthe, som torde ha varit rätt välbeställd. Garveri var en lönsam verksamhet.

 

1875 är Beda Göthe “enkefru” och måste försörja sig. Hon idkar bagerirörelse på Vestra Ruddammsgatan (gatan stavas genomgående så) 23 i det som nu kallas “den nybyggda stadsdelen”. Tomten, nr 99 i andra kvarteret, uppges ägas av “Guldsmeden J R Borgs sterbhus (nu Göthes enka)” och taxeras till 11 603 kronor. (Kvarteret heter i dag Kollegan.) Beda Göthe står uppräknad i yrkesregistret med 13 andra bagare.

 

Ruddammsgatans sträckning är “från Vestra Tullportsgatan, vid stadsdelens vestra gräns, till Gefle-Dala jernväg, skär Rådhus- och Östra Esplanaden”.

 

Två år senare är adressen och personuppgifterna desamma. Beda har nu 21 kolleger eller konkurrenter i branschen, men stadens brödätande befolkning torde också ha ökat under denna uppbyggnadstid. Beda äger fastigheten, vars uppskattade värde har stigit till 29 903 kr. Kanske har den rustats och byggts till?

 

År 1897 bor änkefru B C Göthe tillsammans med en bagaremästare S E Göthe, som kan vara en son, på Ruddammsgatan 21. Adressen var tidigare nr 23. Fastigheten kan ha utvidgats. I egendomsregistret är fastighetens adress Norra Skepparegatan 14 – vilket torde innebära att det är en hörntomt – med “fabrikören BI Göthes änka” som ägare. Taxeringsvärdet är nu 37 300 kronor. Och det finns 17 bagare i staden, varav två även har filial.

 

Vid sekelskiftet 1900 lever fortfarande änkefru B C Göthe, nu med adressen Norra Skepparegatan 12. På Norra Skepparegatan 16 bor Bedas svåger Otto Göthe, som bytt karriär och blivit landskanslist, och en bankkassör J S Göthe. Ingen bagare Göthe finns kvar i staden.

 

Och följande år bor Beda kvar på samma adress, liksom de två andra med samma efternamn. Dessutom anges “Göthes bageri, Ruddammsgatan 21, inneh. J Hedén“. Bagaren Jonas Hedén är bosatt i bagerifastigheten, som fortfarande – med obetydligt högre taxeringsvärde – uppges ägas av fabrikör B I Göthes änka.

 

Jonas Hedén nämns inte 1898 men står 1900 (med borttappad accent) som bagaremästare på Norra Skepparegatan 12, det vill säga Göthes fastighet. I yrkesregistret räknas han upp bland bagarna, med adressen Ruddammsgatan 21. Han skulle kunna höra till familjeföretaget – kanske en måg?

 

Beda, som gift in sig i en rätt framgångsrik företagarfamilj, får alltså uppleva att hela firman brinner upp. Efter nästa smäll, makens död, startar och driver hon en egen rörelse, som hon tidigt utrustar med en teknisk nymodighet, telefon. Det tyder på affärssinne och handlingskraft.

 

Vad bakar Beda? Jag har inte hittat någon annons för hennes bageri. Men en av hennes kolleger, innehavaren av J W Forssells bageriSödra Rådmansgatan 29 i Gävle, säljer enligt en annons 1901 “Spis-, Mellan- och Knäckebröd efter lägsta dagsnotering”. Vidare utbjuds limpor samt alla slags kaffe- och tebröd. Även Forssells bageri är utrustat med telefon – lämpligt eftersom bageriet tar emot order även från landsbygden. Men det framgår också av annonsen att det mesta säljs i Gävle.

 

Jag vill gärna tro att Beda erbjöd ungefär samma sortiment. Kim Westelius på stadsarkivet har hjälpt mig med definitionerna – spisbröd var det grövsta och knäckebröd det finaste hårda brödet, kaffebröd var väl detsamma som vi i dag kallar kaffebröd och tebröd bakades (och bakas fortfarande) med mandelmassa och äggvita.

 

Man måste gräva djupare än jag har gjort för att hitta andra spår av Bedas liv än några katalograder. Kvinnor och kvinnors verksamheter under sent 1800- tal är rätt osynliga i arkiven.

 

Barbro Sollbe

 

—————————

maj 17, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website