Frälsningsarmén i Gävle föddes genom Emma Nyholm från Alunda – Ulf Kriström

 

 

Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 7 JULI 2008

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta  för att återgå till denna sida.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

 

 

Emma Nyholm kom till Gävle från Alunda i Uppland på 1880-talet. Varför hon gjorde denna på den tiden långa resa är det ingen som vet, men till Gävle reste hon med sitt pick och pack och hyrde in sig i ett rum någonstans.

 

Hon var frälst, flickan. Hade fångats av en ny kristen rörelse som hade startats i England och kallades Frälsningsarmén. Hur hon hittat den i Alunda är svårt att säga, men hon tyckte om allt som den stod för och ville etablera den i Gävle.

 

Det gick väl sådär.

 

Visst fanns det här i stan gott om människor som gärna tog till sig Guds ord, och ännu fler skulle må gott av en eller annan predi­kan. Men Emma hade högre ambi­tioner än att läsa verser ur Bibeln, hon ville fullfölja Frälsningsar­méns budskap om att göra goda gärningar för medmänniskor.

 

Men hon saknade det viktigaste, nämligen en lokal. Alla gudstjäns­ter hölls hemma hos församlings­medlemmar eller i bästa fall i S:t Matteus kyrka på Öster, som hon fick låna ibland. Det gav inte så mycket.

 

  Matteuskyrkan på Öster.

 

Hemma i Alunda fanns dock en bonde som Emma kände. Han het­te Eriksén och var precis som hon besjälad av Guds ord och av att ta hand om människor som det gått illa för.

 

Förmodligen var det Emma som med kvinnlig list fick den rike bon­den Eriksén att lämna sin trygga uppländska bondgård för den hetsigare tillvaron i det efter den sto­ra stadsbranden återuppbyggda Gävle.

 

Han blev en sjutusan till fräls­ningssoldat. Och när han såg vil­ka problem Emma Nyholm hade med att kunna göra goda gärning­ar gick han till banken och berät­tade att han planerade att bygga ett hus.   En kyrka.

 

År 1888 stod byggnaden klar. E. A. Hedin hade ritat (det tror man i alla fall), Eriksén hade betalat och byggarna hade byggt.

 

Den nya kyrkan invigdes av kom­mendör Hanna Ouchterlony, ledaren för Frälsningsarmén i hela Sverige. Av någon anledning fick den namnet Fästet, och där fanns nu förutsättningarna för att börja uppfylla rörelsens ambitioner.

 

Församlingen hyrde lokalen av soldat Eriksén, och efter några år när medlemsantalet hade växt till sig hade man råd att köpa hela huset.

 

Nu gick det nämligen bra för Frälsningsarmén i Gävle, och till och med de som inte var så till­talade av att bli frälsta imponera­des av ambitionsnivån på det soci­ala området.

 

En slumstation öppnades 1894, och då hade man redan sedan fem år en hornmusikkår som spelade ofta och gärna. Ett härbärge öpp­nades år 1900.

 

Hospits, en enklare typ av hotell, öppnades både på Bergsgatan och på Boothsgatan, och i början av 1900-talet startades en strängmu­sikkår. 1904 övertog Frälsningsar­mén sjömanshemmet vid Fiskar­gatan, och det var över huvud taget ett fantastiskt drag i Fräls­ningsarméns verksamhet i Gävle vid den här tiden. 100 år sedan.

 

Ryktet om vad som hände i Gävle spred sig ända till rörelsens grun­dare, engelsmannen William Booth, som 1909 kom hit och in­spekterade verksamheten. En stor händelse i församlingens histo­ria, naturligtvis, och det inspire­rade till nya satsningar för att göra tillvaron drägligare för de svaga i samhället. Söndagsskolor för bar­nen på Dövstumskolan startades 1916, och två år senare öppnades en sommarkoloni för sommarledi­ga barn. 1922 startades en vedgård för att ge arbete till frigivna fångar och andra som hade svårt att få ett vanligt jobb.

 

Ja, Frälsningsarmén i Gävle var sannerligen en institution som uträttade mycket för de svaga i samhället. Och så har det ju fort­satt ända in i våra dagar även om behoven och medlen har skiftat genom åren.

 

——————–

Den finns ännu kvar

 

 

 

Till slut hade även den klassiska byggnaden tjänat ut, och 1979 byggdes en ny armélokal i hörnet Södra Fiskargatan-Waldenströms­gatan, nästan bara om hörnet från den gamla.

 

Men soldat Erikséns hus finns fortfarande kvar. Det ser inte rik­tigt lika pampigt ut och sticker inte ut från omgivningen som det en gång gjorde. Den tjusiga huvudentrén från Boothsgatan har försvunnit, och de luckförsedda fönstren under trappstegsgaveln har murats igen. Fönstren har bytts ut och överbyggnaden mot Fältskärsgatan har rivits.

 

Fanan på taket med texten “Gäv­le för Kristus” har försvunnit, men det är fortfarande vad frälsnings­soldaterna i stan kämpar för.

 

Och än i dag är den gamla kyr­kan en plats för goda gärningar. Där håller nämligen Ria till med sin sociala verksamhet bland miss­brukare och behövande. De fyller ut hela huset med undantag för källaren. Där håller loppisen Låga porten, som har entré från Fält­skärsgatan, till.

 

Ulf  Kriström

—————————-

maj 23, 2013

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website