Publicerat i Gefle Dagblad Söndagen 20 januari 2013
Byggnaden längst fram t.h. är Adolf Grapes sjukhem vid Västra Vägen med trädgård mot Gavleån, öster om den nuvarande skulpturgruppen Musicerande änglar och Kvarnbrons fäste, revs i början av 1970-talet inför brobygget.
Samtliga externa länkar öppnas i nytt fönster. När dessa stängs återgår ni till denna skrivelse.
I första avsnittet av Gefle Dagblads artikelserie “150 år med landstinget” berörs i förbigående det sjukhus som föregick det nya länssjukhuset vid Karlsborg. Det låg där Kvarnbron numera har sitt norra brofäste i närheten av Skatteförvaltningen och hade uppförts 1844-45 efter ritningar av murmästare C. A. Setterberg. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att erinra om byggnadens fortsatta historia och om hur denna i förlängningen påverkar många nutida Gävlebors dagliga liv.
När det nya länssjukhuset 1887 hade tagits i anspråk uppstod naturligtvis diskussion om vad som skulle ske med de utrymda lokalerna. Det fanns flera intressenter; bland annat behövdes de som undervisningslokaler till stadens växande elevkullar. Det förslag som dock gick segrande ur striden hade framförts av stadsläkaren Adolf Grape och gick ut på att man skulle inrätta ett sjukhem för de långvarigt eller obotligt sjuka. Deras situation var ofta mycket svår, eftersom sjukhusen i huvudsak ägnade sig åt akutsjukvård. Med 21 röster mot 19 klubbades förslaget igenom i stadsfullmäktige, men invändningarna var många, eftersom man befarade att det skulle åsamka staden onödigt stora kostnader.
Med stor energi började förslagets tillskyndare genast att på frivillig väg skapa en ekonomisk grundval för projektet. Förutom insamlingar av olika slag ordnade man basarer, där skänkta föremål såldes, och man arrangerade föredrag och konserter, bland annat genom Concordia och Sällskapet NT, där Adolf Grape själv varit stormästare några år tidigare. Ett spektakulärt inslag var konstnären Carl Johan Dyfvermans snöskulptur “De nödlidande” 1890, där intäkterna från visningar uppgick till närmare 2 000 kronor innan skulpturen i mars samma år smälte ner.
…var konstnären Carl Johan Dyfvermans snöskulptur “De nödlidande” 1890, där intäkterna från visningar uppgick till närmare 2 000 kronor innan skulpturen i mars samma år smälte ner.
Generositeten från Gävles ledande redar- och grosshandlarfamiljer var stor, och donationerna redovisades i allmänhet som frisängar med donators namn, till exempel “Robert Rettigs donerade frisäng om 5000 kronor”. Även kungahuset bidrog genom att skänka föremål till försäljning vid en basar. På hösten 1890 hade förberedelserna kommit så långt att sjukhemmet kunde tas i bruk.
Interiör från Sjukhemmet. Klicka för större bild
Stiftelsens direktion med landshövding Björkman i spetsen tänkte sig att invigningen skulle ske i samband med att Oscar II och kronprins Gustaf besökte Gävle i augusti, men det ville inte stadens ledning, eftersom sjukhemmet var en privat angelägenhet.
De kungliga visade dock ett så stort intresse för verksamheten att de hedrade sjukhemmet med ett besök, och därmed ansågs det vara officiellt invigt. I oktober samma år flyttade de första patienterna in.
Doktor Grape fick inte följa sin skapelse särskilt lång tid. År 1900 avled han, bara 56 år gammal. I samband med att Augusta Kronberg, änka efter grosshandlare Bengt Gustaf Kronberg, i maj 1902 överlämnade en donation på 25000 kronor uttryckte hon en önskan att doktor Grapes namn skulle ingå i sjukhemmets officiella beteckning, och så blev det 1903, då man antog namnet “Adolf Grapes sjukhem“.
Bengt Gustaf och Augusta Kronberg
Ytterligare ett namnskifte ägde rum 1926, då hemmet i stället började kallas “Adolf Grapes Minne“. Anledningen var att huvuddelen av de boende inte längre var kroniskt sjuka utan i stället äldre, ensamma kvinnor, särskilt så kallade pauvres honteux. Många av dem var säkerligen hemmadöttrar, som tagit hand om sina föräldrar eller andra äldre släktingar och därför aldrig kunnat gifta sig eller skaffa egen försörjning.
Ett gott stycke in på 1940-talet fanns fortfarande ett 30-tal pensionärer på Adolf Grapes Minne, som mot låg kostnad kunde åtnjuta bostad, kost och läkarvård, men samhällsutvecklingen gjorde att behovet av en dylik institution blev allt mindre. Samtidigt försämrades ekonomin genom att underhållskostnaderna ökade, och när en ny stadsplan skulle antas låg byggnaderna mycket olämpligt placerade.
Det betydde slutet för Adolf Grapes Minne i dess gamla skepnad. De boende överfördes till Sätrahemmet, de flesta inventarier auktionerades ut och husen revs omkring 1973.
Själva stiftelsen existerade dock fortfarande och hade efter avvecklingen av den gamla verksamheten en god likviditet. Stadgarna ändrades, och med ny inriktning skulle stiftelsen nu använda sin disponibla avkastning för bidrag, dels till enskilda personer med svag hälsa och dålig ekonomi för rekreation och konvalescentvård och dels till humanitära organisationer som arbetade med liknande syften.
Stiftelsens aktieportfölj värderades 1973 till 1,7 miljoner kronor, men har genom skicklig förvaltning och en positiv utveckling på aktiemarknaden numera nått ett värde på drygt 220 miljoner. Avkastningen av dessa värdepapper ger årligen flera miljoner till välgörenhet inom Gävle kommun.
År 2012 kunde stiftelsen till 218 behövande Gävlebor utbetala sammanlagt 1655000 kronor, medan 43 humanitära organisationer fick dela på drygt 3 729000. Största bidragstagare var RIA med 700.000 kronor.
Föga anade väl Adolf Grape vad hans initiativ för 125 år sedan skulle leda fram till, men om han hade vetat detta, tror jag att han skulle ha glatt sig storligen.
Klicka för förstorad bild.
Vid Grapes gravvård. Här finns namnen på 45 kvinnor som bott på Adolf Grapes Minne.
Göran Severin, sekreterare i Stiftelsen Adolf Grapes Minne
———-
Mail inkommet från Susanne Holst 10/5 2015
Jag satt igår och sökte. Min sambo heter Grape och det visade sig att han har böcker om Grapesläkten. Vi satt i några timmar och sökte och till slut fann vi att Adolf Grapes pappa hette Erik Daniel Eriksson Grape var grosshandlare och riksdagsman i Gävle och kom från Enontekiö i Finland. Adolfs son Anders Grape disputerade i Uppsala med avhandlingen “Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen (företrädesvis intill 1350)” år 1911 och blev sedan överbibliotekarie vid Uppsala Universitetsbibliotek.
Bästa,
Susanne
——————————–
20 januari , 2013
Sammanställt och kompletterat med länkar och bilder av – lisse-lotte@danielson.be