GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 21, 1700-talet

Info om Tidning och publiceringsdatum saknas.

Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Del 21.

 

Carl Gustaf Tessin på besök 1758:

“Inga vägglöss i Gefle”

 

 

På 1700-talet blev resandet för dess egen skull eller som ett led i uppfostran en modesak. Välbär­gade föräldrar skickade sina söner på en Grand Tour i Europa för att skaffa bildning och lära sig förfinade vanor.

 

Bruket spred sig till Sverige. 1714 mitt under brinnande krig, begav sig Carl Gustaf Tessin ut på en femårig studieresa till Frankrike, Italien och Tyskland.

 

Den då nittonårige Carl Gustaf tillhörde en förnäm släkt av konstnärer och arki­tekter. Hans farfar, Nicodemus Tessin den äldre, planlade bland annat Drott­ningholms slott och fadern, Nicodemus Tessin den yngre, var arkitekt till Stock­holms slott.

 

Efter faderns död 1728 övertog Carl Gustaf Tessin högsta ledningen av slotts­bygget i Stockholm. Samma år reste han ut på nytt till Paris och London för att återknyta sina kontakter med konstlivet i Europa.

 

Tessin behöll hela livet sina kultur- och konstintressen. Han var en mecenat i stor stil. Konstakademien är grundad av ho­nom. Han introducerade den franska rokokon i Sverige och är en av vårt lands genom tiderna största konst- och boksam­lare.

 

Lika känd är Tessin som politiker. I motsats till nu var politikerna på 1700-talet ofta framstående kultur­personligheter. Tessins politiska karriär började på allvar vid 1738/39 års riksdag, då han tog ledande del i hattpartiets störtande av Arvid Horn.

 

Tessin belönades med att bli utnämnd till minister i Paris, där han sökte stöd för ett svenskt revanschkrig mot Ryssland. Trots att detta krig blev ett fiasko, något som Tessin delvis var ansvarig för, nådde han allt högre på den politiska banan.

 

Han blev i tur och ordning lantmarskalk (=talmanRiddarhuset), riksråd, gu­vernör till kronprinsen, sedermera Gustav III, och slutligen kanslipresident ( = stats­minister 1747—52). Efter tronskiftet 1751 kom han i konflikt med drottning Lovisa Ulrika och avsade sig sina officiella befattningar.

 

Denna lysande personlighet — hon var känd för sin charm, konversa­tionstalang och livliga intelligent — besökte också Gävle. Det skedde årsskif­tet 1757/58 sedan Tessin dragit sig tillbaka från politiken. Visiten skildras i en upp­sats i Från Gästrikland 1937 av Ellen Hagen.

 

Anledningen till Tessins besök i Gävle var att han ville hälsa på sin syster som var gift med landshövding Fredrik Henrik Sparre. Grevinnan var allvarligt sjuk och “längtade att se sin beundrade, ja avgu­dade ende käre broder hos sig”.

 

Tessin beskrev noggrant sitt besök i sin dagbok, som Ellen Hagen refererar. Som den konstkännare Tessin var uppehöll han sig utförligt vid slottsrummens ut­seende och möblering. Men han skrev också med roande och upplysande notiser om Gävle och dess invånare.

 

Nyårsdagen 1758 bevistade Tessin hög­mässan i kyrkan och noterade i dagboken att från predikstolen kungjordes “det under förlidet är i Gefle stad 100 voro födde, 100 lik begrafda och 33 par vigde”. Resten av dagen användes till visiter, dagen därför til brevskrivning, “23 bref, däraf 21 egenhändigt”.

 

Tessin var rastlöst sysselsatt under den månad hans vistelse i Gävle varade. Han fördjupade sig i studiet av stadens och länets historia. Enligt Ellen Hagen var hans uppfattning övervägande positiv.

 

“Vad Tessin lärde känna om Gefle stad; både genom böcker och egna iakttagelser gav honom stor aktning och varm sympati för densamma. Människorna fann han energiska, pålitliga och vaket intresserade…”

 

Gästfrihet och älskvärdhet mötte han i de många hem han gästade under Geflebesöket och kraven på renlighet och skötsel av hus och hem stod tydligen osedvanligt högt. “Inga vägglöss i Gefle präntar han en dag med utropstecken i sin dagbok, “Skeppslaster af dem Stockholm”.

 

Den 24 januari 1758 lämnade världsmannen Carl Gustaf Tessin Gävle för att återvända till sitt älskade Åkerö. Myndigheterna i staden kom på avskedsuppvaktning och framförde sina önskningar om god resa. Magistraten överlämnade textad hyllningsadress.

 

En rådmansfru, Bade, skänkte Tessin sin “å egna vägnar en del förträffliga recept, som Tessin utbett sig, huskurer för varjehanda åldernskrämpor, därtill fyra vackert flätade lappkorgar och en burk hjortron, vilket allt med livligaste tacksamhet antecknades i den rymliga dagboken”.

 

Tessin återvände aldrig till Gävle men hans inflytande levde kvar. När svågern Fredrik Henrik Sparre dog 1764 efterträddes han som landshövding av sonen Carl  Sparre. Denne hade tidigare följt sin morbror på konstresor i Europa. De förändringar som Carl Sparre genomförde på Gefle slott bär i mycket Carl Gustaf Tessins signatur.

 

LENNART  ÖDEEN

 

————————————————————————————-

 

December 26, 2012

 

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website