Släkten Strömbäck

ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE:

 

Anbytarforum

 

Se samtliga Protokoll från Trolldomsprocesserna i Gefle 1675.

Väster om Nybrons södra fäste finns ett hus utritat på 1600-talskartorna och år 1706 finns ytterligare ett på den östra sidan. Ett av dem, troligen det östra, tillhörde Petter Strömbäck, en av stadens rikaste män vid 1700-talets början (se s. 116 nedan på bilden). Det östra huset revs, då “tobakskungen” Rettig på 1810-talet byggde sig ett stort trähus, kallat “Rettigska palatset” som revs 1961. Under detta hus fanns massiva källarvalv från 1600-talet, som Erik Wickberg skrivit om i “Bland kåkar och gränser på Gamla Söder” s. 109-111. Det måste vara ett av dessa hus (Strömbäcks?) som finns på 1600-talsteckningarna (slutet av 1600-talet). Det kan inte vara Järnvågen, för den låg rakt söder om rådhuset och kan inte synas, eftersom det hela är tecknat från norr. Enligt teckningen var Strömbäcks hus “ett rött stenhus med tegeltak”. Resterna av huset som kom i dagen vid rivningen 1961 hade spår av röd färg. Det är intressant att studera Elias Martins teckning av Gävle från 1790-talet (sid 122 nedan på bilden). Där ser man Nybron, som byggdes upp igen efter stadsbranden 1776, och två hus vid södra brofästet. Vyn är sedd från väster. Enligt Wickberg var Rettigs hus uppfört på grunderna till två äldre hus. Nybron ser mycket enkel ut. Kanske var den ett provisorium byggt i hast efter branden. Den ersattes redan 1819 av en vacker, stabil bro, som tyvärr revs 1960.

 

Stenbyggnaden från 1600-talet.ägdes av Storfiskaren Peder Ersson Snifs (omkring 1625-1683, stamfader till Strömbäck, även beskriven som Gävles borgare, rådman, och kyrkovärd, Peter Eriksson Snifs, kallad “Storfiskare i Gävle”) och dennes son Petter Snifs-Strömbäck (1664-1720). På denna husgrund låg senare “Rettigska palatset” som byggdes ovanpå grunden/källaren till detta hus och nu utmärks med en minnessten.

 

 

 

Källa: Från Gästrikland 1989-1990, sid 122. Ett mycket spännande kapitel av Jan Sterner.

Sid 116 från samma kapitel. (Förklaringar till siffrorna)

Sid 120 från samma kapitel.

Sid 121 från samma kapitel.

 

Från bl.a. “Hur såg Gävle ut under stormaktstiden?” av Jan Sterner

 

 

Släkten STRÖMBECK. (Se även Ur Gävle stads historia sid 765-767. I övrigt hänvisas till resp. länk på nätet nedan . Var och en får själva värdera tillförlitligheten. Detta är främst en sammanställning från olika källor.

Huset ägdes av Stamfadern till Strömbäck Storfiskaren Peder Ersson Snifs (född omkring 1625-1683 , son till Erik Jönsson Snifs, f omkr 1595, död före 1647 i Gävle) vars hustru Anna Israelsdotter Bure (1625-1675) halshöggs den 6 mars 1675 på torget i Gävle dömd som häxa. Hon var dotter till Gävleborgaren handelsman och brukspatron i Gävle Israel Zachrisson Bure (f.1595-1659) och hans hustru Margareta Broddesdotter/Nilsdotter? (f. 1600? -) dog i Gävle.

 

Sehlberg berättar att Israel kan vara sonen till Zacharias Jonae, kyrkoherde i Själevad, Västernorrland, och kyrkoherdes dotter, Magdalena (Malin) Engelbertsdotter Bure. Deras kända barn upptog alla Bure (efternamnet från modern). Israel nämns inte bland Zacharias Jonaes kändabarn i “Härnösands stifts herdaminne” av Leonard Bygden.

 

Israel Zachrisson Bure och Margareta hade minst tre barn, kanske flera:

 

1) Hans Israelsson Burevar borgare och handelsman i Gävle i 1665. Han var en av ägarna till skeppet “Gävleborg”. Han är troligen samma Hans Bure som var en av ledarna för undersökning i Gävles häxprocessor mellan 20 mars och 12 maj 1675. I häxprocessernas protokoll har hans dotter, piga, och gård dykt upp. Kanske är han eller någon okänd bror eller någon av hans söner anfäder till några Bure ättlingar i i 1700-talets Gävle.

Se “I Gävles Vasaskola mellan 1557-1988”. Där intogs en Johannes Israelis/Hans Israelsson Buhre till Trivialskolan 1647, sid 39. Han var kapten i Gävles stadsmilis (Lindeberg s.33).

 

Hans son Israel Johannis Bure intogs i Trivialskolan 1679 samt till gymnasiet 1686, disp 1696 “om de pytiska spelen” död som student 1697. Underhölls i sina studier av prosten Jakob Grubb (Sehlb.släktboken). Se “I Gävles Vasaskola mellan 1557-1988” sid 48.

 

2) ? Israelsdotter Bure, som var g. m. en Peter. De hade en dotter som var g. m. en Peter Nilsson Västman

3) Anna Israelsdotter Bure (se ovan) , som var g. m. Gävle handelsman, borgare, och skeppsägare Peder Ersson Snifs (d. jan 1683). Mera om hennes släktförhållande kan hittas i Strömbäcks verk.

Betr häxor, se även texten om Gävles rådman Erich Dunder(1695-1767), bosatt i Valbo och boken “Fornt och sentida i Valbo” av P. N. Persson (1951), kapitlet “En trollpacka i Valbo på 1600-talet”.

 

 

Total sammanställning över kopplingar till Buresläkten. (något otydlig)

Förstoringar på ovanstående.

Kopplingen mellan Anna Israelsdotter Bure och Catharina Rolandsdotter Bure (båda födda samtidigt och inblandade i häxprocesserna).

Prästfrun som pekades ut som häxa.

Källan till informationen om Anna Israelsdotter Bure kommer från John von Walter i Minnessota. Han har aldrig bott i Sverige men lärt sig svenska då han är barnbarn till Svenskar från Norrbotten som emigrerade till Amerika omkring sekelskiftet 1900 och flyttade till Minnesota. Han meddelar följande:

 

Anna Israelsdotter Bure och Catharina Bure – gm pastor Fontelius hade ovanstående kopplingar till varandra enligt bilderna .

 

John har Bureätten i 17 olika släktled i sin egen släkt vilket inte är så ovanligt för de med rötter i Västerbotten och Norrbotten. Han har släktforskat under största delen av sitt liv och har mängder av inlägg i svenska släktforsknings-siter.

 

En son och några döttrar till Anna Israelsdotter Bure och Snifs var också involverade (se Petter I 1664-1720). På grund av Annas bekännelse blev hon inte bränd på bål utan begravdes efteråt på kyrkogården i vigd jord. Fyra andra kvinnor avrättades samtidigt med Anna och blev halshuggna men då de ej erkände blev de brända på bål och ej begravda på kyrkogården. De andra fyra kvinnorna var Lorenz Gullsmeds dotter Brita, Erik Peterssons hustru Elisabeth, Håkan Vacktknekts svärmor Kirstin, 78 år, och Hans Johanssons hustru Brita Canon.

Andreas Stiernman(nedan) var känd för sina försök att truga “häxorna” till att bekänna 1675 och lyckades med Anna Israelsdotter Bure.

 

Andreas Olai? Stiernman; född omkring 1640, Lektor, död 1676 i Gävle.
Gift med Cecilia Aurivillia, född omkring 1640 i Gävle.

 

Dessa personer kan ni hitta i nedanstående länk.

Länk till de brända offren över hela världen!

Gävlepojken som pekade ut häxorna.

Enligt “Gefle och dess slägter” av Erik Sehlberg, var Israel Zachrisson Bure sonen till kyrkoherden i Själevad i Västernorrland, Zacharias Jonæ (ca. 1656-1638), och hans hustru Malin Engelbertsdotter Bure(1581-1668) från gamla Buresläkten i Norrland, vilkas barn upptog efternamnet Bure efter modern.

 

(En annan person från släkten Bure, Katarina Rolandsdotter Bure var även hon dömd till döden för häxeri i Gävle. Katarina Bure satt först fängslad på slottet men med hjälp av sin man i Gävle, kyrkoherden Petrus Fontelius, släpptes hon för att kunna ta hand om sina barn mot makens löfte att hålla henne i husarrest. Den 3 mars 1675, samma dag som de övriga dömdes till döden, flydde familjen Fontelius till Uppsala, där de fick ett rekommendationsbrev till kungen. Hon frikändes 1676 av den nya kungliga kommissionen. De andra fyra kvinnorna brändes på bål i Gävle.

 

Upphovet till dessa anklagelser om Katarina kom från borgmästarfrun Elisabeth Birgersdotter Gadd, g.m. den omtalade borgmästaren Carl Falck. Fru Gadd var rasande på den “fisförnäma” damen från Uppsala till vilken hon blev tvungen att överlämna sin nyckel till kyrkbänken. Hennes lille son Håkan Falck vittnade mot kyrkoherden och hans hustru.

 

——————————-

Se SEHLBERGS släkttavla om släkten Strömbäck: (stor fil, rulla med hissarna)

Länken bredvid fortsätter här.

GENERATION I:

 

Storfiskaren Peder Ersson Snifs (född omkring 1625-1683) ,och hans hustru Anna Israelsdotter Bure (1625-1675) hade följande fem barn:

 

1) Peter Strömbeck I(1644-1720), se nedan.

2) Elisabeth Snifs, gm Lars Olsson Unonius. OBS: Stor fil, rulla med hissarna.

3) Catrina Snifs(var inblandad i trolldomsrannsakningarna)

4) Dotter ? gm snickare Erik Olsson Ström. Deras son och Peder Erssons Snifs dotterson Ola Erik Ersson skrevs in i Trivialskolan 1688. Han blev kofferdibåtsman och 1718 flaggman Olof Ersson, som först bebyggde Smedjegatan 20 (Erik Wickberg sid 212). Död ca 1720 då mantalslängden anger Olof Erssons änka som möjligen hette Kierstin Eriksdotter då denna kvinna säljer gården vidare 1722 till bonden Olof Matsson.

5) Dotter ? gm Anders Ahlman.

 

 

GENERATION II:

 

Storfiskaren Snifs son Petter I (1664-1720) var inblandad i trolldomsrannsakningarna och tog sig namnet (Snifs-)Strömbäck samt förvärvade Oslättfors bruk. Han var gift med Catharina Nilsdotter Holmberg (d. 1744) och blev handelsman och skeppsredare i stor omfattning. Han slog sig dessutom på bruksrörelse genom förvärvet av Oslättfors bruk. Petter avancerade till rådman och var riksdagsman vid utskottsmöte 1710 samt vid riksdagen 1719 och riksdagen som inledde frihetstiden. De hade följande tio barn:

 

1) Anna Margareta Strömbäck gm Petter Almgrennedan,

2) Petter II d.y.(1687-1750) g.m. Margareta Hammar se nedan

3) Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wred.

4) Anders Strömbäckf. 1698 som var slarvig och satt under förmyndare,

5) Malena Strömbäck (1700-1720), gm Paul Frugens?från Sthlm,

6) Lisa Strömbäck (1701-1772), gm Adam Laurin som tid. var gm Gunilla Berggraf med anor från släkten Grijs.

7) Margreta Strömbäck (1703-1795) gm Jacob Hagtorn,

8) Lars Strömbäck(1704-1736),

9) Erik Strömbeck (1708-1722) som drunknade samt dottern

10) Christina/Stina Strömbäck (1709-1728) gm Lorens/Lars Jonsson Hammar.

GENERATION III:

 

Petters I:s son Petter II Strömbäcksson (1687-1750) gick i faderns fotspår och anlade Strömbacka i Hälsingland. Han gav Vasaskolan en stipendiefond. Han hade med sin svåger Petter Almgren,(?-1736) lyckade affärer. Almgren var g.m. Anna Margareta Strömbeck, äldsta dottern till Petter I Strömbeck. Almgrens och Annas gemensamma barn framgår av länken till Sehlbergs register ovan.

Bruksrörelsen utvidgades genom anläggandet av Strömbacka i Bjuråker. Petter II/Peder Pedersson, var gift med Margareta Hammar (1698-1767) dotter till Lars Eriksson Hammar f. omkr 1665).

 

 

Petter Strömbäck II.

.

 

På tomt nr 1 på kartan bodde Handelsman Erik Hammars änka Christina (Groot) som var Petter II:s svärmor. På tomt nr 2 bodde Petter II och hans hustru Margareta (Hammar). Vilka övriga grannar var nämns på kartbladet vid sidan.

 

På tomt nr 6 på nedanstående karta (1741-1747) bodde troligen Johannes Rudman 2/11 1699-1760. Johannes Rudman var verksam som lektor i matematik vid Vasaskolan 1735-1760. Han tillhörde en färgstark guldsmedssläkt som dominerade guldsmidet i Gävle under senare delen av 1600-talet och den första delen av 1700-talet. Av Johan Rudmans verk finns bland annat sockenbudstyg, kalk och paten i Heliga Trefaldighets kyrka.

 

Johan Rudman var son till Johan Augustinsson Rudolph i hans minst sagt stormiga äktenskap med Malena Brahm. Efter lärlingstid och gesällvandring återkom Johan Rudman till Gävle från Uppsala 1688 och gjorde strax efter ankomsten till staden sitt mästerstycke under guldsmeden Löfmans överinseende den 3 oktober. I mars 1690 blev han borgare i Gävle och var sedan verksam i staden fram till sin död 1727. Hans äldste son Johan Rudman dy. gick i guldsmedslära men dog som gesäll i Hamburg 1726. Vid mitten av 1700-talet upphörde det rudmanska guldsmidet i Gävle då de manliga arvtagarna övergick till den lärda banan.

 

Johan Rudmans son Daniel blev student, hans kusin Erik kyrkoherde och hans yngre bror JohannesRudman var verksam som lektor i matematik vid Vasaskolan 1735-1760.

 

Vad vet vi då om sigilltillverkaren som person? Som vanligt när det gäller personer som levde för mer än 250 år sedan så vet vi inte särskilt mycket. Men en episod finns bevarad i källorna: 1705, under Karl XII’s krig i Polen, uppträdde Rudman i löjtnantsuniform vid Östra borgarkompaniet i Gävle en sorts hemvärn. Han var illa tåld av manskapet och blev överfallen av några av dem. I den följande utredningen framförde hans underlydande att de ansåg att Rudman borde hålla sig hemma i sin verkstad i stället för att plåga beväringar.

 

Sigillet tillkom i en tid då man i lärda kretsar väl kände till att jorden hade sin årliga bana kring solen, men denna kunskap hade inte nått de breda folklagren. I kartan (1741-1747) nedan står det att tomt nr 6 tillhör Rudmans änka.

 

Peter II Strömbäcksson och Margareta Hammar hade följande sex barn

 

1) Petter III(1717-74) se nedan.

2) Erik Strömbäck (1720-1761) se nedan.

3) Fredrik Lorens(1723-1775) se nedan.

4) Johan Paul(1725-1775) gm Sara Catharina Högberg (1737-1820). Fredrik Lorens ägnade sig mest åt sin hemstad och han bidrog med pengar så att Hospitalskyrkan kunde repareras.

Strömbacka såldes men de båda yngre bröderna förvärvade Mackmyra bruk. Bruket gick sedan helt över till Jan Paul med ättlingar. Det ärvdes av hans änka och sonen Carl Magnus men såldes av dem till grosshandlaren Olof Elfbrink 1814 och 1819. De fick följande 3 barn: 1) Margareta Strömbeck gm stadsmäklaren Daillay? i Stockholm. 2) Karl Magnus Strömbäck (1768-1830) gm Katrina Lundborgfödd 1777 (som i sin tur fick 8 barn, se släkttavla för Johan Paul ovan)

3) Elisabeth Strömbeck gm Erik Nordblad. 4) Charlotta Ulrica Strömbeck, gm Söderhjelm.

5) Cathrina/Kajsa/Christina/Kristina (1718-1776) gm Daniel Ahlbom (1710-1783),

6) Margareta Elisabeth (1730-1748) gm Carl Dahl död 1788. Carl Dahl hade 1765 köpt gårdarna 2 och 3 i 2:a kvarteret av sin svärmor Margareta Hammar vilkens föräldrar var Erik Hammar (1665-1702, son till Lars Eriksson Hammar f omkr 1635 d. 1706 i Gävle) samt Christina Groot (1664-1752 dotter till Adam Groth (Groot), borgmästare i Säter.

 

———————————–

 

Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wredsom dog 1778 vid 74 års ålder. Han blev borgare i Gävle 1722.

 

De fick tre barn:

1) Catrina Maria Strömbeck (1704-1799) gm vågmästare Carl Mattias Eiserman, död 1773. Äktenskapet var barnlöst.

2) Petter Nilsson Strömbeck (1727-1788), gm 1) Elisabeth Catrina Jerfgren (1735-1756) som dog i barnsbörd. 2) Anna Maria Westerström(1764-?)

3) Eva Stina Strömbeck (1731-1799) gift 1756 med handl/stadsmäkl Petter Tottie(1730-1780) som i sin tur fick fem barn, se släkttavla för Petter Tottie t.v.

 

 

GENERATION IV:

 

Petter/Pehr III (1717-74) gm Cathrina Wahlman (1722-1800)., dotter till prosten Petter Wahlman Han övertog Oslättfors och ägnade sig åt bruksrörelsen men var också grosshandlare i Gävle liksom sina fäder och sina båda yngre bröder. Petter III ägnade sig främst åt Oslättfors och brydde sig mindre och mindre om sin fädernestad. Petter III avlöstes av sonen Carl Johan(1753-1810).

Peter III och Cathrina Wahlman hade följande fem barn:

 

Se Sehlbergs släktschema.(stor fil, rulla med hissarna)

Carl-Johan Strömbäck(1753-1810) se nedan.

Margareta Dorotea Strömbäck (1755-1785) gm Erik Nordblad (som sedan gifte om sig med kusinen Elisabeth Strömbeck, dotter till Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wred.)

Engelbert Strömbäck (1758-1759).

Ulrica Maria Strömbäck(1760-?) gm Christian Köhler.

Catrina Elisabeth Strömbäck(1762-1767) dog i koppor.

 

 

Carl Johan Strömbäck (1753-1810)

Erik Strömbäck (1720-1760) var brukspatron på Ryd Bruk. Han var född i Gävle, Gävleborg 1720 och döpt där den 31 mars. Han dog den 31 juli 1761 på Ryd. Erik Strömbäcks anor kan följas mycket längre baka i tid med enormt många detaljer i Gävle, Säter, Avesta, m. m. Erik var gm Margareta Johanna Küsel (f. Stockholm, Nikolai sn 1728, levde ännu 1801). Hon var dotter till handelsman Joachim Kusel och Christina Hardt.) Erik och Margareta hade en dotter, Margareta Christina, (1760-1822) f. i Göteryd sn, Kronoberg den 7 juni, gm revisionssekret. Herman af Låstbom adl 1780 död 1800 utan söner. Ett pörträtt av Margareta Christina tillhör Sveriges nationalmuseum.

 

Erik Strömbäck hade också ett utomäktenskapligt barn, en son som hette Paul Eriksson är född 25-1-1757 vars moder hette Christin Lönberg ( Lundberg?), född 24-12-1726. Moderns roll i hushållet är okänt, men hon gifter sig senare 1763 med en man med vilken hon får fler barn.

 

Fredrik Lorens (1723-1775) gm Cornelia Hårleman (1731- 1795).

Deras fyra barn var:

Anna Margareta (1755-1776) gm Johan Brygger.

Maria Eleonora (1758-1797.

Ulrica Fredrika(1760-?)

Cornelia Charlotta (1761-1826) gm häradshövding Sam Erik Sahlman.

 

 

GENERATION V:

 

Carl-Johan Strömbäck (1753-1810) gm Margareta Christina Alftin. Carl Johan avlöstes av sin son Pehr(1783-1860).

De hade följande tre barn.

Pehr Strömbeck (1783-1860) se nedan.

Catrina Charlotta Strömbäck (28/1 1786 i Gävle -?) gift 1803 i Stockholm med Peter Brändström (f. 25/2 1771 i Gävle, d. 20/7 1833 i Stynsberg, Tierp, Uppsala). Mer info i Släkten Peter Brändström.

Överste/general Pehr/Peter Brändström( f. 25/2 1771 i Gäve, d. 20/7 1833 i Stynsberg, Tierp, Uppsala) g.m. Catharina Charlotta Strömbeck f. 28/1 1786 i Gävle

 

 

Pehr Brändström.

Deras barn (Generation VI) var: Charlotta Letitia Brändström,f. 7/5 1804, d. 1885.

Bror Per Brändström, f. 27/7 1805 i Stockholm, gift med Charlotta Wilhelmina Hjelm, f. 1809 i Linköping. Bror Per var major i den svenska armén.

Catharina Carolina Brändström f. 15/11 1808, d. 1864.

Mathilda Elisabeth Brändström, f. 6/5 1812 i Stynsberg, Tierp, Uppsala, d. 15/1 1897.

Aurora Brändström, f. 23/3 1818 och d. april 1819 i Stynsberg, Tierp, Uppsala. Blev bara 1 år.

Lovisa Christina Strömbäck (?-1873) gm överste/postinspektören Alexis Backmani Gefle.

 

 

GENERATION VI:

 

Pehr Strömbeck (1783-1860) gm Maria Margareta Wallberg (1793-1872). Pehr fick krigsråds titel. Han måste senare sälja Oslättfors och sitt stenhus i stan.

 

 

Pehr Strömbäck. (1783-1860)

 

Pehrs tre söner blev läkare, telegrafassistent i Sundsvall och telegrafföreståndare vid Gefle-Dala järnväg. Genom detta utgick den äldre grenen av släkten Strömbäck på den manliga linjen.

En av de tre sönerna Carl Johan (1821-81) var skarpskyttare i Gävle, mycket självständig och originell. De tre bröderna bodde i hus nr 6 i andra kvarteret och detta såldes 1841 till Daniel Elfbrink. Släkten Elfbrink ryckte alltså in efter familjen Strömbäck både på Mackmyra och i Gävle.

 

————————————————-

 

Där släkten Strömbäck hade bott låg senare “Rettigska palatset”, 1810-talet-1961, som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus. Platsen utmärks nu med minnestavla samt stenar lagda i mönster som markerar valven placering. Detta ligger vid södra sidan av Gavleån nedanför skulpturen av Henry Moore.

 

Gamla källargrunder från 1600-talet

Foto: Lisse-Lotte

 

Plattor i marken som visar valvens placering. Syns bra vid bl.a. regnväder.

Foto: Lisse-Lotte

 

 

Insändare i Gefle Dagblad 091120.

 

Mer info om Släkten Strömbäck från Erik Wickbergs bok Bland kåkar och gränder på Gamla Söder.

Peter Eriksson Snifs – Peter I Strömbäcks far

Peter I Strömbäck, född 1664

Släkten Unonii/Unonius

—————————————-

 

Sammanställt och länkat av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website