GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 15 Stormaktstiden

Publicerat i ? ?.

Åke Nyléns tidningsurklipp

 

”Frid vare med Dig herr rektor!”

 

Del 15 – Stormaktstiden.

 

 

År 1647 ligger köpmännens lastbryggor tomma i den stora byn (Gävle betecknas som by till exempel i Gävle stads tänkebok sidorna 4 och 3). Det är väl fortfa­rande liv och rörelse nere vid gistvallar och sjöbodar, då fiskeflottan rustas för sommarfärden; varje höst föses ett halvt tusental kor in över Gammelbron eller genom den breda Koporten vid Näringen, odörer av saltströmming och kodynga slår upp mot otaliga måsar som skriker över åsar och fjärdar.”

 

Denna målande framställning av Gävle år 1647 finns att läsa i en lärd uppsats, “Gefle Schola år 1647“, i Från Gästrikland 1968. Författaren är do­cent Alf Uddholm, under lång tid rektor för Högre allmänna läroverket i Gävle — under hans tid ändrades namnet till Vasaskolan.

 

Uppsatsen ger främst en god inblick i de ekonomiska förhållandena vid en svensk latinskola under stormaktsti­den. Ur det spröda källarmaterialet i Vasaskolans arkiv har Uddholm lyc­kats vaska fram åtskilligt av värde. Många notiser har kuriosavärde, andra ger intressanta förklaringar till dagens skolverklighet.

 

Gävle latinskola hade 1647 fyra klas­ser. Till dessa kom en ettårig skriva­reklass med uppgift att utbilda elever i skrivning och räkning för det prak­tiska livets behov. De övriga “teore­tiska” klasserna — flertalet av ele­verna där torde ha blivit präster — omfattade längre tid och motsvarade närmast vår tids stadier. Antalet elever vid skolan uppgick till drygt 90.

 

  Klicka på bilden  för förstoring.

Så här beskriver en gammal pennteckning 1671 års läroverksbyggnad.

(Webbmasters kommentar: S:t Ansgarshuset är en kopia av denna trivialskola fast den är vänd betr den långa sidan. Även Originalbyggnaden finns delvis kvar i Hemlingby – Lisse-Lotte Danielson)

 

Gränsen mellan elever och lärare var flytande. En djäkne (elev kunde gå direkt från rektorsklassen (högsta klas­sen) till att bli “kollega” (extralärare). En lärare vid skolan kunde vara “discens” (studerande) vid universite­tet och en djäkne “docent” (lärare) för borgerskapets barn.

 

Det förekom att djäknar med familj var kvar i skolan, undervisade borgarbarn och studerade teologi för kyrko­herden i avvaktan på en lämplig tjänst eller fortsatta universitetsstudier. En sådan mångsysslande djäkne tillbring­ade enligt ett visitationsprotokoll från 1639 inte mindre än sex år i rektors­klassen.

 

Den ekonomiska grunden för latin­skolorna, däribland Gävles, var de av Gustav II Adolf år 1624 påbjudna djäknepengarna. Dessa av­gifter, räknade på antalet mantal i

socknarna, skulle levereras till präs­terna för vidare befordran till skolorna, där de användes som avlöning åt lärarna.

 

För Gävles del rörde det sig om kontanter, inte om naturaprodukter som i södra Sverige. Befolkningen i Norrland och det nyerövrade Jämtland var sedan gammalt van vid att lämna pengar i stället för varor. Sannolikt berodde detta på att man aldrig behövt leverera naturaprodukter till tiggar­munkar i det klosterlösa norra Sverige.

 

Som uppbördsmän fungerade både djäknar och lärare. Dessa samlade in pengarna ute i socknarna tre gånger om året, vid läsuppehållen kring jul, sommar och Mikaelsmässan. Det se­nare lovet anknöts i Gävle till Älvkar­leby marknad i oktober och fanns kvar till in på 1800-talet.

 

Uppbördstiden kallades “termini” (egentligen “mål”), medan läspe­rioderna benämndes “curricula” (“tävlingslopp”):. Terminologin gick tillbaka till munkarnas perioder för allmosegång. Uppbördsmännen fick betalt “pro labore” (för sin möda) då de redovisade pengarna. Löneutbetal­ningen skedde av praktiska skäl vid läsperiodernas slut strax före nästa uppbördslov, tre gånger om året.

 

Dessa penningdistributioner till upp­bördsmännen är förmodligen ur­sprunget till våra nuvarande skolav­slutningar med premieutbetalningar. Ett annat arv från 1600-talet är vår tids långa sommar- och jullov — de som alltså från början kallades terminer. Uppbörden av djäknepengarna i det vidsträckta och befolkningsfattiga 1600-talsssverige tog naturligtvis lång tid.

 

Uppbördsområdet för Gävle skola var enormt stort — hela Norrland. Efter tillkomsten av Härnösands trivial­skola miste Gävle djäknepengarna från Norrbotten och Ångermanland. Ett nytt ekonomiskt bakslag för Gävle kom 1636 — det bottniska handelstvånget med förbud för Gävle att bedriva utrikeshandel.

 

Som kompensation för inkomstbort­fallet fick Gävle skola av drottning Kristina år 1647 rätten till djäknepeng­arna från det i Brömsebro nyss er­hållna Jämtland. Den förste uppbörds­mannen var djäknen Jonas Olai. Un­der sin uppbördstid, som säkert var riskfylld, red han runt Storsjön med utvikelser till utsocknarna.

 

Under titeln “Rekonstruktion” ger Alf Uddholm en fantasieggande bild av Gävles och Gävle skolas ekonomiska och sociala verklighet år 1647. Det inledande citatet i den här artikeln är hämtat därifrån.

 

I slutet av sin rekonstruktion återger Uddholm Jonas Trasts1647 års rektor — funderingar kring de timliga vedermödorna. Nog framskymtar en hel del nostalgi hos hans sentida kollega. Rektorsbekymren tycks ha varit desamma då som nu.

 

“Skolans ekonomi är bekymmersam. Hela övre Norrlanden faller bort, djäknarna lämnar skolan. . . Nu måste vi nog sälja av vretar, om skolan ska klara sig. Det var så sant, vi måste betala ängsarrendet åt svåger Anthelius. Egentligen har han det oförskämt bra, konrektorn, lyfter gott salarium men ligger för det mesta nere i Uppsala och studerar. . .

 

Jonas Jonae Trast, Rector Scholae Gevaliensis, kliver försiktigt över ko- spillningen på fägatan och fram till sin skolestuga. Gammeldjäknarna tystnar.

 

Pax vobiscum — Pax tecum, domine rektor!

Frid vare med Eder — Frid vare med Dig, herr rektor!

 

LENNART  ÖDEEN

Gå till presentationen om Lennart samt Innehållsförteckningen över samtliga avsnitt som kompletteras successivt.

Läs även Alf Uddholms berättelser.

————————————————————————————-

December 16, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments