Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 23 januari 2011

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Ni som flyttat in i de nya, ljusa, toppmoderna husen på Alderholmen tror kanske att ni bor på orörd mark. Att friden som rådde där innan bostadsbyggandet satte igång för några år sedan är något som varat i evighe­ters evighet.

 

Jaja, ni kan ju se på den svartvita bil­den här ovan hur det verkligen lig­ger till. Alderholmen har en mycket levande, om än som synes något sol­kig, historia.

 

När det började är det väl ingen som riktigt säkert vet i dag, men år 1622 fick Gävle Stad hela ön – ja, det var en ö på den tiden – i gåva av Gus­tav II Adolf. Staden behövde utrym­me för att bland annat bygga fartyg.

 

 

Det gjorde vi också. Norra varvet byggdes upp där, liksom en järn­våg, repslagarbanor, en vedgård, några krogar, sjöbodar och tull­byggnader. Bland krogarna märks framför­allt Bellevue. Eller…det fanns en paviljong som hette Bellevue där det öppnades en restaurang.

 

Denna paviljong brann dock efter något år, och i stället byggdes på platsen ett nytt hotell med restau­rang. Fenix kallades det, och där satt grosshandlarna och gjorde upp affärer vid sina stambord på grogg­verandan. Där hade de god uppsikt över fartygen som seglade in för att lasta eller lossa varor vid magasi­nen de låtit bygga lite längre upp­ströms längs Norra Skeppsbron.

 

 

 

Magasinen finns kvar än i dag, till skillnad från Fenix som konkurre­rades ut av det nya och storslagna Hotell Baltic och revs 1927.

 

Nå, varorna som skulle vidare inåt landet eller ut i världen måste ju också fraktas så snabbt och okomp­licerat som möjligt på land. Av den anledningen byggdes på 1850-talet mellan Falun och Alderholmen en järnväg som blev Sveriges första fär­digbyggda och invigdes 1859 med stationshus (som inte syns på den gamla bilden här ovan), lokstallar och magasin.

 

Utvecklingen på järnvägsom­rådet gick dock snabbt. Redan 1876-77 byggdes en ny tågstation på västra sidan av Lillån. Det fanns gott om mark att bygga på där efter­som stadsbranden 1869 hade lagt alla  byggnader i området i aska, och Gävle-Dala Järnväg AB hade insett att Alderholmen var lite för avsides för persontrafiken.

 

 

Denna nya station har stått emot ti­dens tand och finns kvar än i dag. Vi kallar den envist för centralsta­tion även om det finns byråkrater som försöker lära oss att det ska he­ta resecentrum.

 

Stationshuset på Alderholmen revs 1907.

 

Det innebar dock inte att järn­vägstrafiken på Alderholmen av­stannade. Behovet av godsleveran­ser levde vidare, och industrier som Gävle Galvan och Siporex lockades till platsen just på grund av att där fanns järnväg.

 

Det skulle dröja ända in på 1980-talet innan järnvägsspåren försvann, för då skulle högskolan byggas där. Och när de planerna sprack och högsko­lan flyttade in i de övergivna kaser­nerna på Kungsbäck…ja, då hände ingenting. Och ingenting. Och ing­enting. Förrän de en gång så lösa planerna på nya bostäder plötsligt fick fast form för några år sedan.

 

Sedan dess har det gått nästan lika snabbt som på 1800-talet. Och nu ska ju även Södra Skeppsbron få nya bostäder.

 

Det ser vi fram emot.

 

 

Alarna gav holmen namnet

 

Som framgår av artikeln var Alder­holmen länge faktiskt just en holme. Lillån löpte längs det som i dag är järnvägsbanken vid Centralstationen och vek av i en mjuk böj österut strax söder om Nygatan.

 

Alla järnvägsspår ut på holmen behövde därför en bro över ån, och en av dessa broar låg ungefär där Lillån, den nya och utgräv­da, i dag börjar (eller slutar, välj själv).

 

Den andra bron, för trafiken västerifrån, gick över Holmkanalen någonstans där Kraft Foods fabriksområde finns i dag.

 

 

Alderholmen uppstod genom landhöjningen så sent som under medeltiden. Den fick med största sannolikhet sitt namn av att där väx­te gott om gråal, som på Gävledialekt kalla­des “arrder“. Stavningen tycks ha blivit ett mellanting mellan tal- och skriftspråk.

 

Under 1600-talet kallades ön också för Aleträholmen, vilket förstås bekräftar teorin om namnets härkomst.

 

Senare, på 1800- och en del av 1900-talet, var Stora holmen eller bara Holmen de veder­tagna namnen. Delvis kanske för att skilja den från en annan Alderholmen i Testeboån.

 

Innan det blev skeppsvarv, magasin och järnväg på holmen fanns där gott om små sjöbodar som man kan se på kartor från 1600-talet. Så visst finns det en tradition av bostadsbyggande där.

 

 

Ulf Kriström

————————————

juli 01, 2013

Gå till Startsidan     Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be