Gävle har Sveriges nordligaste Vasaslott – av Rolf Johansson

 

Publicerat i Gästriklands tidning (ej fotot på slottet)  fredag 3 maj 2013.

 

För exakt 600 år sedan nämns Gävle som stad. Alltså redan 1413. 184 år senare stod Johan llI:s Vasaslott klart. Sveriges nordligaste, då som nu.

 

Låt oss hoppa tillbaka rejält i his­torien, till medeltiden (1050-1523). Då var det inte slott utan olika va­rianter av borgar som markerade både rikedom, enskild makt och en framväxande centralmakt.

 

Man kan säga att det fanns tre typer av borgar. Dels frälsets borgar, de besuttnas boningar. Dels biskoparnas borgar, efter­som kyrkans män innehade både världslig och kyrklig makt. Dels den gryende centralmaktens be­fästningar, maktcentra som på 1200-talet var i stort behov av att markera revir, dra in skatter och ha militär kontroll.

 

Hur många borgar fanns det i det som skulle bli landet Sverige? His­torikern Martin Hansson (Medel­tida borgar, maktens hus i Nor­den) har beräknat att frälset hade 400-600 borgar.

 

Lägger man dessutom till de befästa hus som fanns i de danska Skånelandskapen så blir antalet borgar inom nuvarande Sveriges gränser 600-800.

 

Det stora antalet hölls av frälset, som dessutom hade 1 000-1 500 sätesgårdar att hålla till på. De kungliga borgarna var runt 70 och biskoparna förfogade över 25-talet borgar.

 

Den som höll borgen kontrolle­rade dess omland. Från borgen kunde beskattning ske och bor­gen gav också ett skydd i orosti­der. I borgen, som för övrigt var dåtidens superbyggen, skedde också en stor del av handeln.

 

En inte obetydlig del av dessa borgar övergick med tiden till att bli slott. På andra ställen byggdes slotten upp från grunden.

 

Det är här Gävle och Vasaätten kommer in i bilden.

 

Vasasläktet, med kung Gösta Er­iksson först (han kallade sig aldrig själv för Gustav Vasa) och sedan hans söner, lät uppföra, eller för­bättra, en lång rad borgar och slott.

 

I Alf Åbergs tidiga verk om våra Vasaborgar så betecknas 26 styck­en som just Vasaborgar. Utmär­kande drag för dessa var bland annat runda försvarstorn, utsi­rade gavlar, fin stuckatur, vackra tornspiror och kraftiga murar.

 

Kända exempel på sådana på­kostade byggen var slotten i Kal­mar, Vadstena, Örebro, Uppsala och Gripsholm. Den senare för övrigt favoritresidens för Gus­tav Vasa. Där fick han vara i fred och därifrån kunde han även, vid eventuella hot, ta sig vidare i skydd inåt landet.

 

Gävle då. var kommer det slottet in i bilden? Jo, Gävle var ju länge Norrlands enda stad. Och den sta­den ville Johan III att den skulle svara upp till vad Vasarna krävde av en stad. Alltså läge för ett slott.

 

1583 började slottsbygget i Gävle och 1597 stod Vasaslottet klart. Av bilderna i Suecia antiqua att döma, för övrigt säkert överdrivna, så var Gävle ett pampigt slott med just de där utsirade gavlarna, påkostade tornen och höga fönstren.

 

Gävles första slott var ett så kallat kyrkoslott. Det innebar att kyrkorummet var det centrala i byggnationen. Johan III beteck­nades av samtiden som “mycket religiös”. Det var kring detta rum resten av slottet formade sig.

 

Men när slottet var helt färdigt, både interiört och exteriört, hade Johan III varit död i fem år. Sedan gick det med det här slot­tet som med många andra: det levde upp, det förföll, renoverades igen, förföll, rustades – och brann.

 

1727 tog en storbrand knäcken på Vasaslottet. Både slottskyrkan och övervåningen strök med.

 

Fattigsverige hade frihetstiden till trots inte råd att bygga upp på en gång och det dröjde till 1754 då det nya, fyrkantiga och inte alls utsirade slottet, stod hyggligt klart igen (helt klart 1761).

 

Det blev centrum för den ti­dens centralmakt i och med att landshövdingen fick sitt residens där. Och så är det ju än idag. Låt vara att landshövdingarnas makt har krympt med åren.

 

14 dagar före sin död 1792 höll faktiskt Gustav III riksdag på Gäv­le slott. Måhända den historiska höjdpunkten under slottets om­tumlande levnadsår.

 

 

 

Precis som i andra städer hade det första slottet föregåtts av en kungs­gård. Före borgarnas och slottens tid så reste kungarna med följen runt till sina kungsgårdar. Dessa hade inte bara funktionen som övernattningslogi. Därifrån styrdes trakten och kungsgårdarna var fö­regångare till borgarna med sina fogdar och skatteindrivare.

 

Omkring år 1200 hade Sverige tre städer: Lödöse i väster (han­delscentrum), Skara (kyrkligt centrum), Sigtuna (världsligt och kyrkligt maktcentrum). Då var Sverige ännu inte Sverige.

 

Kanske kan man sätta årtalet 1251 som starten på det nya landet Sverige. Då besegrades nämligen de upproriska småhövdingarna och deras krigare i slaget vid Herrevadsbro, som sannolikt är da­gens Kolbäck.

 

Efter det framstod Stockholm med sin borg som rikets nya centralpunkt och maktcentrum. Nutida historiker lyfter fram att Stockholm lika mycket anlades som ett lås inåt mot upproriska lokalkungar som en handelsöpp­ning ut mot öster.

 

Då var det ännu 160 år kvar till att Gävle, som det hittills är känt, skulle dyka upp som ett viktigt namn på kartan. Men redan det var långt långt före de allra flesta av Sveriges blivande städer.

 

Det är som med dikena. De äldsta funna bevarade dikena man hittat finns i norra Uppland, Kyrkheddinge i Skåne och – i trak­ten av Gävle. Vi talar 1200-tal. Gävle tycks ofta ha varit före sin tid.

 

 ÅRTAL ATT MINNAS

1413 nämns Gävle första gången. Stad = större ort, förväxt bondby.

1446. Åtminstone sedan dess har Gävle haft (kända) stads­privilegier.

1583 började Johan III bygga Gävle slott.

1597 stod slottet klart.

1727 brann slottet.

1732 inrättades fängelse i syd­västra slottshörnet. Slottet delvis nybyggt.

1754 flyttade landhövdingen in i det nya slottet.

1761 var Gävle slott helt ombyggt och fick sitt nuvarande utseende.

1792 höll Gustav III riksdag på Gävle slott.

 

 Rolf Johnsson

 

———————————————————–

 

maj 04, 2013

 

Gå till Startsidan Sammanställt av

lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website